Förlegade papperskvitton

Skriftlig fråga 2017/18:665 av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Sverige och Europa digitaliseras och utvecklingen med digitala verktyg går framåt, men hos den rödgröna regeringen står tiden still. Den tjugo år gamla bokföringslagen har inte moderniserats och harmoniserats med den nya välutvecklade digitala teknik som finns i dag.

Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, går så långt att de menar att nuvarande bokföringslag är så hopplöst omodern att den är ett hinder för effektiva digitala processer. Trots att det i dag finns möjlighet att hantera digitala kvitton så görs inte detta, utan i stället måste verifikationer verifieras med papperskvitton.

Skatteverket har ändrat sin tolkning av bokföringslagen vad gäller arkivering av papperskopior av kvitton. Därför blir det osäkert om det är lagen som ska efterlevas eller praxis från ansvarig statlig myndighet. Detta måste klarläggas. Det finns en osäkerhet kring arkivering av material, papperskvitton etcetera, och det måste klarläggas hur bokföringslagen ska tolkas. Men regeringen är tyst. Olika lagstiftningar styr olika områden. Det lär bli läge för riksdagen att gå före om regeringen blundar.

Dessutom är det tveksamt om lagstiftningen och tolkningarna hänger med i den digitala utvecklingen. Så länge detta inte klargörs pågår det i stället ett stort dubbelarbete runt om i svenska företag. Detta blir mycket kostsamt, inte minst för mindre företag, där arkiveringen tar resurser från tillväxt och utveckling. Tolkningarna måste tydliggöras för att företagen bättre och snabbare ska bli en del av den digitala utvecklingen.

Företagen måste uppfylla bokföringslagens krav på överskådlighet, åtkomlighet och ordnat skick, och därför krävs det tydlighet och enkelhet i en digitaliserad värld – inte dubbelarbete.

För visst är det både krångligt och kostsamt om den som till exempel innehar företagskort och har utlägg anses ha fått kvitton i pappersform, som således ska arkiveras i pappersform i stället för elektroniskt. Det gör att man i Sverige i en hel del fall, till skillnad från i andra EU-länder, dels ska fota och lägga in utgifter i ett elektroniskt system, dels häfta fast papperskopior och stämma av dem mot fakturor.

I andra länder, till exempel Norge och Finland, har kravet på arkivering av fysiska kvitton slopats. Där räcker det att de fotar kvitton, som de sedan kan kasta.

För småföretag är det rimligen värre, då de ska arkivera alla kvitton i fysisk form i sju år och dessutom bygga upp ett digitalt arkiv.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förenkla och underlätta för svenska företag med flera, och när avser statsrådet att föreslå förändringar av bokföringslagen, så att den dels hänger med i utvecklingen, dels harmoniserar med andra länder i Europa?