Till innehåll på sidan

Fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer

Skriftlig fråga 2017/18:865 av Tomas Tobé (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-27
Överlämnad
2018-02-27
Anmäld
2018-02-28
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Svensk rättspolitik måste få ett tydligare fokus på brottsoffren. Det inkluderar den ersättning ett brottsoffer får i form av kränkningsersättning efter att ha utsatts för ett brott. 

Dagens system vad gäller kränkningsersättning är i behov av förnyelse. Kränkningsersättningen har hittills bestämts genom schablonbelopp som baseras på rådande etiska och sociala värderingar. Så bör det även vara fortsättningsvis. Nivåerna på ersättningen bör dock höjas avsevärt för att stå i bättre samklang med dagens värderingar.

Moderaterna föreslår att dagens nivåer vad gäller kränkningsersättningens storlek fördubblas. Med utgångspunkt i rådande schablonbelopp för kränkningsersättning skulle exempelvis kränkningsersättningen för den som utsatts för våldtäkt öka från 100 000 kronor till 200 000 kronor.

En fördubbling av kränkningsersättningsnivåerna är nödvändig för att ersättningen ska reflektera samhällets, och Moderaternas, skärpta syn på syn på brottslighet som drabbar brottsoffer på ett integritetskränkande sätt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att höja kränkningsersättningen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:865 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)



Ju2018/

01426/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:865 av Tomas Tobé (M) Fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer

Tomas Tobé har frågat justitie- och inrikesministern om han avser att vidta några åtgärder för att höja kränkningsersättningen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Att ge bra stöd och hjälp till dem som utsätts för brott är en viktig fråga för regeringen. När individen är som mest sårbar, måste samhället vara starkt. Därför har dessa frågor prioriterats under mandatperioden. Vi har stärkt lagstiftningen och regeringen har sett till att brottsoffer- och kvinnojourer har mer resurser än någonsin. Flera myndighetsuppdrag har också lämnats, t.ex. har Brottsoffermyndigheten nyligen fått ett uppdrag att genomföra informations- och utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning. Att det finns ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är naturligtvis också av stor betydelse.

Eftersom kränkningsersättning avser en skada som inte kan mätas i pengar bygger dagens system på att ersättningen bestäms med ledning av objektiva faktorer. Det ankommer på rättstillämpningen att utifrån vissa riktlinjer i lag och med beaktande av rådande etiska och sociala värderingar bestämma ersättningens storlek. Den lagstiftning vi har i dag är alltså utformad för att kunna följa med samhällsutvecklingen och det finns inga bestämmelser som säger hur stor ersättningen maximalt får vara.

Dessa samhällsvärderingar – och i förlängningen ersättningsbeloppen – kan påverkas av olika åtgärder, t.ex. ny lagstiftning på straffrättens område. Exempelvis höjde Nämnden för brottsskadeersättning år 2013 ersättningsnivån för kränkning vid våldtäkt mot vuxna till följd av den skärpta syn på sexualbrott som bl.a. kommit till uttryck genom förändringar i lagstiftningen om sexualbrott.

Regeringen arbetar aktivt för att utforma en modern straffrättslig lagstiftning som står i samklang med vår tids värderingar och behov. Ännu viktigare är att vi genom sådana åtgärder förhoppningsvis kan bidra till att det blir färre brottsoffer. Det är bl.a. av dessa skäl som regeringen har och fortsätter att ha ett starkt fokus på brottsofferfrågor.

Stockholm den 7 mars 2018

Heléne Fritzon

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.