fördelning av högskoleplatser

Skriftlig fråga 1998/99:657 av Backman, Jan (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-05-25
Anmäld
1999-06-01
Besvarad
1999-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:657 av Jan Backman (m) till utbildningsministern om fördelning av högskoleplatser

den 25 maj

 

Enligt tidningsuppgifter har utbildningsministern vid ett besök vid Campus Helsingborg låtit förstå att målet 3 500 helårsplatser inom 4-5 år inte är realistiskt och att det finns många andra förslag till utbyggnad av högskolan som denna skall vägas mot.

 

Vilka faktorer anser utbildningsministern vid denna sammanvägning väger tyngre än det faktum att nordvästra Skåne är den del av landet som har det minsta antalet högskoleplatser i relation till invånarantalet?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:657 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:657 om fördelning av högskoleplatser
    Utbildningsminister Thomas Östros

 

Jan Backman har frågat mig vilka faktorer jag anser bör väga tyngst vid beslut om dimensionering av högskoleutbildning i Helsingborg vid sidan om antalet högskoleplatser i förhållande till invånarantalet i nordvästra Skåne.

Frågan om principerna för fördelning av högskoleplatser har varit uppe vid flera tidigare tillfällen under våren. Jag vill framhålla att regionala hänsyn endast är en faktor av flera som legat till grund för fördelningen av nya platser på olika högskolor. Riksdagen har beslutat om 68 000 nya permanenta platser för åren 1997-2000 och om fördelning av dessa platser för åren 1997-1999. För år 2000 har regeringen i budgetpropositionen för 1999 lämnat förslag till fördelning. I denna fördelning har inte södra Sverige missgynnats om man tar befolkningsfördelningen som utgångspunkt för jämförelsen. Ser man till utfallet mätt i antalet helårsstudenter år 1998 kan man också konstatera att södra Sverige inte missgynnats.

Jag vill vidare framhålla att de nya platserna har fördelats till olika universitet och högskolor, inte till olika orter. I lärosätenas uppdrag ingår bl.a. att bidra till en regionalt balanserad utveckling. Hur detta skall ske är i första hand en fråga för varje enskilt lärosäte.

I Statistiska centralbyråns statistik över antalet högutbildade i förhållande till befolkningen per den 1 januari 1998 kan man se att Skåne inte är missgynnat och går man ned på kommunnivå kan man också se att inte heller nordvästra Skåne generellt är missgynnat.

Exempel på andra kriterier än de regionala för fördelning av nya platser är arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan, lärosätenas möjligheter och vilja att möta dessa behov, hur man klarat tidigare utbildningsuppdrag, om lärosätet befinner sig i en uppbyggnadsfas osv. samt hur en satsning på ett visst utbildningsområde passar in i olika lärosätens utbildningsprofil. Frågan om kriterier för fördelning av nya platser kommer jag i dag att återkomma till i mitt svar på Inger Renés fråga som rör fördelningen av platser till västra Sverige.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.