Förbättrad sex- och samlevnadsundervisning

Skriftlig fråga 2017/18:891 av Jessica Polfjärd (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-28
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

En granskning utförd av Skolinspektionen visar att sex- och samlevnadsundervisningen i skolan brister på ett flertal punkter.

Det rör sig bland annat om behov av kompetensutveckling för att förbättra förståelsen för sex och samlevnad kopplad till hedersrelaterade frågor, hbtq och normer i samhället.

Skolinspektionen anser dessutom att fler skolor bör arbeta med sex och samlevnad utifrån skolornas värdegrund för att minska risken för sexuella trakasserier, diskriminering och övergrepp.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Avser ministern att följa Skolinspektionens råd gällande sex- och samlevnadsundervisningen i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:891 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)



U2018/00955/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:891 av Jessica Polfjärd (M)
Förbättrad sex- och samlevnadsundervisning

Jessica Polfjärd har frågat mig om jag avser att följa Statens skolinspektions råd gällande sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågan rör de iakttagelser som Skolinspektionen gjorde i sin granskning av sex- och samlevnadsundervisningen på uppdrag av regeringen.

Skolinspektionens rapport, som redovisades i februari 2018, bidrar med värdefull kunskap. En av granskningens viktigaste iakttagelser är bl.a. att lärarna behöver stöd och verktyg när det gäller arbetet med sex- och samlevnadsfrågor, bl.a. om normer, HBTQ-frågor och hedersrelaterade frågor. Det är glädjande är att sex- och samlevnadsundervisningen numera i större utsträckning bedrivs ämnesintegrerat och att en majoritet av tillfrågade lärare anger att de arbetar med bl.a. jämställdhet, normer, genus, könsroller och relationer i sina ämnen. Däremot pekar granskningen på att det systematiska utvecklingsarbetet om sex- och samlevnadsfrågor behöver förbättras och att undervisningen inte alltid sker återkommande under elevernas skolår utan förläggs till senare årskurser. Granskningen visar även på att eleverna på många skolor inte görs tillräckligt delaktiga i undervisningen och att det finns stora brister i undervisningen om normer och HBTQ-frågor.

Med utgångspunkt i iakttagelserna bedömer Skolinspektionen bl.a. att rektorer behöver utveckla, följa upp och utvärdera sex- och samlevnadsundervisningen och se till att lärarna har nödvändig kompetens. Myndigheten anser också att lärarna i ännu större utsträckning behöver integrera sex- och samlevnad i ämnesundervisningen och göra eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan har rektor ansvar för att undervisningen integrerar ämnesövergripande kunskapsområden. Sex och samlevnad är ett sådant kunskapsområde. Svensk och internationell forskning visar på att den mest effektiva sex- och samlevnadsundervisningen tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet, är läroplansbaserad och ledd av lärare med olika kompetenser med utgångspunkt i elevernas behov.

Skolverket har tagit fram en serie stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning för bl.a. grund- och gymnasieskolan. Dessa stödmaterial riktar sig till lärare och övrig personal i skolan och ger vägledning för hur innehållet i kurs- och ämnesplaner tillsammans med frågor om jämställdhet, normer, sexualitet och relationer kan integreras i ämnesundervisningen. Stödmaterialen synliggör också ansvaret och möjligheterna med att koppla undervisningen om sex och samlevnad till skolans arbete mot kränkningar och trakasserier.

Regeringen har vidare inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen gett Skolverket i uppdrag att genomföra kompetens-, utvecklings- och stödinsatser för att utveckla arbetet med skolans värdegrund. Det gäller t.ex. frågor om jämställdhet och normkritik.

Det följer av diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) att huvudmännen har en skyldighet att aktivt arbeta mot sexuella trakasserier. I januari 2017 förtydligades bl.a. att skolorna måste ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier (3 kap. diskrimineringslagen). Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn av skolan utifrån diskrimineringslagen och utreder anmälningar om sexuella trakasserier. Skolinspektionen utövar tillsyn över att skollagens bestämmelser om kränkande behandling och trygghet och studiero efterlevs i skolorna.

Sammanfattningsvis har regeringen alltså vidtagit flera åtgärder som kan bidra till att stärka förutsättningarna för en god sex- och samlevnadsundervisning. Jag avser att noga följa utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen så att alla elever får den undervisning de har rätt till.

Stockholm den 7 mars 2018 –

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.