Förändringar i hatbrottslagstiftningen

Skriftlig fråga 2020/21:990 av Adam Marttinen (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-12-11
Överlämnad
2020-12-14
Anmäld
2020-12-15
Sista svarsdatum
2020-12-28
Svarsdatum
2021-01-15
Besvarad
2021-01-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt en analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen om självrapporterad utsatthet för hatbrott (2020:14) ges en ny bild av utsattheten för hatbrott.

I rapporten konstateras att minst procentuell andel utsatta för hatbrott återfinns inom gruppen svenskfödd med båda föräldrar födda i Sverige (11 procent).  Störst andel, 28,1 procent, utgörs av personer födda i Sverige med minst en förälder utrikesfödd. Där emellan återfinns den tredje kategorin utrikesfödd (26,9 procent).

Utifrån de kategoriserade andelarna konstateras det vidare i rapporten att flest antal utsatta för hatbrott utgörs av gruppen svenskfödd med båda svenskfödda föräldrar då denna kategori utgör den största gruppen i vårt land.

Detta tyder på att hatbrott med svenskfientliga motiv sannolikt är det mest vanligt förekommande hatbrottsmotivet sett till det totala antalet hatbrott i vårt land, eller utgör åtminstone en betydande andel.

Men statistik från Brå har visat att 97 procent av hatbrottsanmälningar under 2018 utgjordes av brott riktade mot invandrare och minoritetsgrupper.

Det torde alltså finnas ett väldigt stort mörkertal av hatbrott som inte ger utslag i anmälningar, åtal och fällande domar.

Justitieministern har vid flera tillfällen, bland annat i en särskild debatt i riksdagen den 3 april 2020 om förnedringsrån, påtalat att hatbrottslagstiftningen är neutral och att påståenden att hatbrott mot svenskar inte beaktas är ett felaktigt påstående.

Rapporten från Brå verkar alltså ge en motsatt bild än den som justitieministern hittills har försvarat.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Ämnar ministern vidta någon åtgärd så att hatbrottslagstiftning inte förblir ett priviligierat straffrättsligt skydd för invandrare och minoritetsgrupper?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:990 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:990 av Adam Marttinen (SD)
Förändringar i hatbrottslagstiftningen

Adam Marttinen har frågat mig om jag ämnar vidta någon åtgärd så att hatbrottslagstiftning inte förblir ett priviligierat straffrättsligt skydd för invandrare och minoritetsgrupper.

Hatbrottslagstiftningen är inte enbart ett skydd för minoriteter. Även ett brott som har som motiv att kränka offret på grund av hans eller hennes svenska ursprung kan bedömas som hatbrott. Lagstiftningen behöver alltså inte ses över.

Anmälda hatbrott utgår från vilket motiv som finns i olika polisanmälda brott och inte vilket ursprung den som drabbas av brottet har. Alla brott med hatbrottsmotiv är naturligtvis oacceptabla, oberoende av vilket land den som drabbas är född i.

Det stämmer att det troligtvis finns ett stort mörkertal av hatbrott som inte anmäls, oavsett hatbrottsmotiv. Det är någonting regeringen ser allvarligt på. Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. I regeringsförklaringen underströk statsministern att rasism i alla dess former och uttryck ska motas tillbaka av hela samhället.

Rättsväsendet lägger stor vikt vid arbetet för att bekämpa och motverka hatbrott. En del i det viktiga arbetet gör Polismyndigheten. Myndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott och andra brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna. Vid myndigheten finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper finns i de tre storstadsregionerna: Stockholm, Väst och Syd. Även i övriga polisregioner finns utpekade utredare. Utöver att utreda misstänkta brott, ska avsatta resurser arbeta med brottsofferstöd, intern utbildning, samverkan och andra trygghets- och förtroendeskapande åtgärder. Polismyndigheten har också i särskilt uppdrag att fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin.

Det pågår alltså mycket arbete för att förebygga och bekämpa alla former av hatbrott. Jag kommer även fortsättningsvis att noga följa frågan.

Stockholm den 15 januari 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.