Förändringar i de kommunala utjämningssystemen

Skriftlig fråga 2016/17:280 av Åsa Eriksson (S)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för beräkningarna i de kommunala utjämningssystemen.

I början av oktober meddelade SCB att de från och med den 1 januari 2017 ändrar i beräkningsmodellen för variablerna Programval i kostnadsutjämningens gymnasiemodell och för Arbetslösa utan ersättning. Förändringen gör att vissa kommuner bidrar mindre till utjämningssystemet än de prognostiserat och andra kommuner förlorar stort. De kommuner som drabbas av den här förändringen är framför allt små kommuner som tagit ett mycket stort ansvar i att ta emot flyktingar.

Som exempel kan nämnas att Avesta kommun med den aviserade förändringen förlorar intäkter motsvarande 35 öres skattehöjning. Norbergs kommuns intäkter minskar med motsvarande 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Fagerstas intäkter sjunker med 7,6 miljoner kronor. Det är mycket stora förändringar för redan hårt belastade kommuner och förändringen kommer sent i budgetprocessen.

Flera av de kommuner som drabbas hårt av förändringen avser att överklaga SCB:s beslut. Det är inte förändringen i sig som de vänder sig emot, snarare att den kommer med så kort varsel innan den träder i kraft och att kommunerna har små eller inga chanser att anpassa sin kostnadskostym.

Förändringar i utjämningssystemen är inte ovanligt och det är bra att systemen anpassas för att uppnå sina syften. Men förändringar som får stora ekonomiska konsekvenser för kommuner bör aviseras i god tid och genomföras stegvis under ett antal år så att kommunerna hinner anpassa sina verksamhetskostnader efter de nya förutsättningarna.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

Vilka direktiv tänker statsrådet ge SCB för att kommunerna ska få mer tid att anpassa sig till större förändringar i de kommunala utjämningssystemen?