Förändring av semesterlagen

Skriftlig fråga 2009/10:324 av Oskarsson, Christina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-10
Anmäld
2009-12-10
Besvarad
2009-12-16
Svar anmält
2009-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga

2009/10:324 Förändring av semesterlagen

av Christina Oskarsson (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Statsministern besvarade i riksdagen den 26 november en fråga om förändringarna i semesterlagen. Statsministern menade i sitt svar att dessa utgick från ”hur vi har uppfattat att den svenska modellen ska fungera”. Statsministern ansåg att det var ett ansvarsfullt sätt att utveckla våra regelsystem och tog fasta på människors behov av trygghet och långsiktighet. Han försäkrade att syftet inte var att rikta udden mot någon utanför arbetsmarknaden.

Det är dock alldeles tydligt att de ändrade reglerna drabbar långtidssjukskrivna och slår särskilt hårt mot kvinnor, eftersom de i större utsträckning än män är sjukskrivna på hel- eller deltid. Dessutom kan den förändrade beräkningen av semesterlön och uttag av sparad semester komma att drabba enskilda arbetstagare särskilt svårt beroende på till exempel löneutveckling och grad av sysselsättning över tiden. Återigen är kvinnor en utsatt grupp, eftersom de i större utsträckning än män arbetar olika typer av deltider.

Därutöver får arbetsgivaren ensidigt välja vilken beräkningsmetod som ska tillämpas för de anställda, vilket naturligtvis innebär att vissa arbetsgivare systematiskt kommer att välja den metod som ger lägst semesterlön.

Detta är knappast förenligt med ansvarsfull politik som utgår från trygghet och långsiktighet. Det är inte heller förenligt med den svenska modellen, som utgår från kollektivavtal tecknade av arbetsmarknadens parter.

Avser statsministern att vidta åtgärder för att vi ska få en semesterlag som utgår från människors behov av trygghet och långsiktighet?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:324 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

den 16 december

Svar på fråga

2009/10:324 Förändring av semesterlagen

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Christina Oskarsson har frågat om statsministern avser att vidta några åtgärder för att vi ska få en semesterlag som utgår från människors behov av trygghet och långsiktighet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Huvudsyftet med ändringarna i semesterlagen är att förenkla reglerna i vad som allmänt betraktas vara en av de mest komplicerade arbetsrättsliga lagarna. Detta är till stor nytta för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Min uppfattning är att förslaget leder till en mer lättillämpad lagstiftning. De materiella ändringar som föreslås är balanserade ur såväl arbetstagar- som arbetsgivarsynpunkt.

När det gäller förändringarna av reglerna om hur länge en arbetstagare som längst tjänar in semester under frånvaro ska framhållas att syftet med semester är vila och rekreation. En arbetstagare som är sjuk länge kan inte ta ut sin semester, men tjänar ändå in semesterlön. Det är därför naturligt att det finns en längsta gräns för intjänande av semesterförmåner under sjukfrånvaro. Att intjänandet av semesterförmåner föreslås upphöra när frånvaro pågått ett helt intjänandeår, utan annat uppehåll än 14 dagar i en följd, får anses vara en väl avvägd tidsperiod i detta hänseende. Det är också lämpligt att samma bortre tidsgräns gäller både vid sjukfrånvaro på deltid och heltid.

Det ska också framhållas att arbetstagarens möjligheter att få betald semester när denne återgår i tjänst efter sin sjukdom förbättras med den nya lagen. Därmed säkerställs att även en arbetstagare som varit sjuk länge får betald semesterledighet när arbetstagaren återgår i arbete.

De förändringar som föreslås är väl förenliga med den svenska modellen och de kollektivavtal som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Den nya kompletterande beräkningsregeln för semesterlön har utformats med kollektivavtalen som förebild, eftersom avtalens regler om beräkning av semesterlön allmänt anses vara mer lättillämpade än den nuvarande semesterlagens beräkningsregel. Det föreslås heller ingen förändring i semesterlagen när det gäller möjligheten att genom kollektivavtal avtala om avvikelser från lagen, till exempel när det gäller beräkning av semesterlön.

När det i övrigt gäller de förändringar som föreslås beträffande beräkning av semesterlön anser jag inte att det finns fog för att tro att arbetsgivare kommer att missbruka reglerna. Syftet med förändringarna av hur semesterlön beräknas är att förenkla tillämpningen, vilket är till gagn för både arbetsgivare och arbetstagare. När det gäller sparad semester innebär den nya regeln att semesterlön för sådan semester ska beräknas på samma sätt som för ordinarie semester. Det kan ur arbetstagarsynpunkt innebära både fördelar och nackdelar beroende på frånvaromönster och eventuell ändrad sysselsättningsgrad. För de allra flesta torde det dock inte innebär någon skillnad alls jämfört med i dag. Den stora skillnaden är att det blir en enklare regel för både arbetsgivare och arbetstagare att tillämpa och förstå.

En enklare semesterlag kommer att leda till att lagen i större utsträckning tillämpas på ett korrekt sätt. Arbetstagarnas behov av trygghet och långsiktighet kan därför anses väl tillgodosedda med den ändrade semesterlagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.