FN:s sanktioner mot Irak

Skriftlig fråga 1999/2000:974 av Ekholm, Berndt (s)

Ekholm, Berndt (s)

den 18 maj

Fråga 1999/2000:974

av Berndt Ekholm (s) till utrikesminister Anna Lindh om FN:s sanktioner mot Irak

FN:s sanktioner mot Irak har nu varit i kraft i snart tio år. Syftet var att få Iraks regering att acceptera att världssamfundet inte kan tolerera att landet innehar massförstörelsevapen mot bakgrund av Iraks agerande mot Kuwait.

Under flera år kunde FN på plats genom UNSCOM @ FN:s mission i Irak @ kontrollera att landet inte gavs kapacitet att skaffa sig sådana vapen. Dessa inspektioner har dock upphört på Iraks begäran. FN:s säkerhetsråd har nu fattat ett nytt beslut om en inspektionsgrupp under ledning av Hans Blix. Irak har dock hitintills vägrat att ta emot denna grupp.

Sanktionsregimen fungerar inte längre på ett tillfredsställande sätt. Den är direkt katastrofal avseende effekterna på den irakiska befolkningen. Till detta bidrar också den irakiska ledningens uppträdande. Sanktionerna medför att importen till landet av förnödenheter är starkt beskuren. Dels genom direkta förbud, dels genom ett mycket krångligt regelverk som dessutom missbrukas av sanktionskommittén. Även om import av livsmedel och mediciner tillåts, så är ansöknings-, införsel-, inspektions- och distributionsprocessen extremt ineffektiv. Förbudet mot dual use-produkter drivs också långt utöver det rimligas gräns. Programmet Oil foor food fungerar dåligt bl.a. på grund av sanktionshinder mot reparationer av infrastrukturen och på grund av fortsatta bombningar.

Mycket talar för att sanktionerna genom de nämnda effekterna stärkt Saddam Husseins ställning inom landet. Genom USA:s agerande, som kan tolkas som att inget annat kan få slut på sanktionerna än Saddam Husseins avgång, har situationen låsts alltmer.

Hur man än ser på syftet med sanktionerna och deras effekt i form av begränsningar av Iraks militära kapacitet, så kan man inte bortse från de humanitära konsekvenserna som sanktionsinstrumentet fått i detta fall.

Efter tio år kan man konstatera, att sanktionerna blivit humanitärt oförsvarbara. Det är läge att söka alternativ utformning av FN:s politik gentemot Irak. Det borde vara möjligt att häva den del av sanktionerna, som närmast kan betraktas som ekonomiska, mot att FN får möjlighet att genom vapeninspektörer fortsätta övervakningen av Iraks möjligheter att producera massförstörelsevapen.

Jag vill fråga utrikesministern, om Sveriges regering är beredd att inom EU och FN verka för en sådan förändring av sanktionsregimen mot Irak, att den humanitära situationen för befolkningen radikalt kan förbättras.

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2000-05-18 Anmäld: 2000-05-23 Besvarad: 2000-05-26
Svar på skriftlig fråga (Besvarad 2000-05-26)