fler studerande bland nämndemännen

Skriftlig fråga 2002/03:1112 av Forssmed, Jakob (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-12
Anmäld
2003-06-12
Besvarad
2003-06-25
Besvarad
2003-06-26
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga 2002/03:1112

av Jakob Forssmed (kd) till justitieminister Thomas Bodström om fler studerande bland nämndemännen

Våra nämndemän har i uppgift att vara de medborgerliga representanterna i vårt rättssystem. Därför är det av största vikt att alla samhällsgrupper finns representerade och att nämndemannakåren speglar befolkningens mångfald. Inte minst är en spridning i ålder eftersträvansvärd för att uppnå största möjliga bredd i kunskaper och erfarenheter. I dag är 50 % av nämndemännen över 60 år, och bara 8 % tillhör åldersgruppen 20@39 år. I den statliga utredningen Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) föreslår utredningskommittén ett antal åtgärder för att öka representativiteten för unga yrkesarbetande men samtidigt glöms de unga studerande bort. För att nämndemannauppdraget ska bli mer attraktivt även för studerande bör bland annat ersättningsnivån höjas. Eftersom studerande inte går miste om någon arbetsinkomst är arvodet för en hel arbetsdag endast 300 kr före skatt. Även med den föreslagna höjningen av arvodet till 500 kr per dag är detta fortfarande mindre än minimilönen för kommunalanställda. För att inte gå miste om erfarenheterna hos denna viktiga samhällsgrupp bör de unga studerande prioriteras i en särskild satsning.

Vad avser justitieministern att göra för att nämndemannauppdraget ska bli mer attraktivt även för unga studerande?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1112 besvarad av

den 25 juni

Svar på fråga 2002/03:1112 om fler studerande bland nämndemännen

Justitieminister Thomas Bodström

Jakob Forssmed har frågat mig vad jag avser att göra för att nämndemannauppdraget ska bli mer attraktivt för unga studerande.

Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar Jakob Forssmeds uppfattning att det är angeläget att alla samhällsgrupper finns representerade bland nämndemännen och att nämndemannakåren återspeglar befolkningens sammansättning.

I betänkandet Framtidens nämndemän, SOU 2002:61, föreslår Nämndemannakommittén en rad förändringar som syftar till att nå en mer allsidig rekrytering av nämndemän, bland annat genom inrättande av en så kallad fri kvot.

Jakob Forssmed tar särskilt upp frågan om ersättningen till nämndemän. Det kan konstateras att nämndemännens ekonomiska villkor har förbättrats under senare år. Från och med den 1 januari 1999 får exempelvis nämndemän full ersättning för förlorad arbetsinkomst. Ersättning utgår dock endast för den del av beloppet som överstiger grundarvodet på 300 kr. Till skillnad från de yrkesarbetande nämndemännen får således nämndemän som är studerande eller pensionärer alltid arvode. Nämndemannakommittén föreslår dessutom omfattande förändringar avseende ersättningen till nämndemän. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

För att säkerställa en allsidig sammansättning av nämndemannakåren och för att engagera flera medborgare som nämndemän måste ersättningssystemet utformas på ett sätt som inte motverkar rekrytering. Ersättningen måste samtidigt återspegla att uppdraget som nämndeman är ett lekmannauppdrag. Man kan därför inte @ som Jakob Forssmed gör @ jämställa ersättningen till nämndemän med minimilönen för kommunalanställda.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.