Till innehåll på sidan

Fler specialistutbildade sjuksköterskor till barnsjukvården

Skriftlig fråga 2009/10:767 av Palm, Veronica (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-04-28
Anmäld
2010-04-28
Besvarad
2010-05-04
Svar anmält
2010-05-05
Besvarad
2010-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 april

Fråga

2009/10:767 Fler specialistutbildade sjuksköterskor till barnsjukvården

av Veronica Palm (s)

till statsrådet Tobias Krantz (fp)

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting presenterade den 24 april en ambitiös rapport om barnsjukvården i Stockholm med titeln ”Vi kan inte vänta” (på att varenda unge i Stockholm får den bästa vården). Rapporten visar på brister inom barnsjukvården, och en rad förslag till hur barnsjukvården kan förbättras presenteras. Här finns förslag som vårdgaranti för barn, fler närsjukhus, jourläkarbilar, hälsokök för bättre sjukhusmat etcetera

I rapporten ställs även krav på att den högspecialiserade barnsjukvården bemannas av specialistsjuksköterskor, och att fler sjuksköterskor får möjlighet att vidareutbilda sig. Det är rimliga och bra krav. Regeringen har uppenbart inte tagit sitt ansvar för att se till att det finns tillgång till tillräckligt många specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården.

Min fråga till högskoleministern är:

Avser statsrådet att ta något initiativ för att komma till rätta med bristen på specialistutbildade barnsjuksköterskor inom barnsjukvården?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:767 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz

den 4 maj

Svar på fråga

2009/10:767 Fler specialistutbildade sjuksköterskor till barnsjukvården

Statsrådet Tobias Krantz

Veronica Palm har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att komma till rätta med bristen på specialistutbildade barnsjuksköterskor inom barnsjukvården.

Låt mig börja med att konstatera att principen för den statliga regleringen av högre utbildning är mål- och resultatstyrning. Staten beslutar inte om antalet platser till enskilda utbildningar.

Lärosätena ansöker hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda specialistsjuksköterskeexamen. Därefter beslutar det enskilda lärosätet vilka inriktningar av utbildningen som ska erbjudas. Det finns i dag elva olika inriktningar för specialistsjuksköterskeexamen. Läsåret 2008/09 examinerades 228 specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och unga. Utbildningen ges vid elva lärosäten i landet och är den tredje största inriktningen av utbildningarna som leder till specialistsjuksköterskeexamen.

Regeringen har tidigare uppmärksammat att det finns ett behov av att se över hur utbildningarnas inriktningar möter vårdens behov inom olika områden. Högskoleverket har därför nyligen på regeringens uppdrag utrett hur examensordningen kan utformas för att sjuksköterskornas specialiseringsutbildning i högre grad ska motsvara de krav vården ställer. I rapporten konstateras att det finns behov av att göra förändringar vad gäller regleringen av specialistsjuksköterskeexamen. Rapporten kommer att remitteras.

Regeringen har dessutom tillsatt utredningen Trygghet och säkerhet för individen – behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänsten. I utredningen ingår bland annat att göra en övergripande utredning av frågan om bristen på specialistsjuksköterskor samt lämna förslag på åtgärder som ska syfta till att fler sjuksköterskor specialistutbildar sig. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag den 1 oktober 2010.

Flera parter har ansvar för tillgången på kvalificerad vårdpersonal. Det är viktigt att lärosäten samarbetar med landsting och kommuner så att utbildningarna kan dimensioneras för att möta efterfrågan. Viktigt är också att antalet praktikplatser för samtliga yrkeskategorier inom vårdområdet tillgodoses för att det ska vara möjligt att utbilda fler till vårdyrken.

Avslutningsvis vill jag understryka att utbildningssystemet har ett ansvar att följa utvecklingen inom vården, men sjukvårdshuvudmännen har ett minst lika stort ansvar att tydliggöra sina behov av utbildad personal inom olika områden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.