Fler skadade kvinnor än män inom den psykiatriska vården
Skriftlig fråga 2020/21:3092 av Anne Oskarsson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-06-02
- Överlämnad
- 2021-06-03
- Anmäld
- 2021-06-04
- Svarsdatum
- 2021-06-09
- Sista svarsdatum
- 2021-06-09
- Besvarad
- 2021-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Var sjätte patient inom psykiatrin skadas, och kvinnor drabbas i högre grad än män, visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som Ekot tagit del av. Kvinnor har större risk att få skador i vården. 18 procent av kvinnorna som har behandlats i psykiatrin har blivit skadade. Motsvarande siffra för männen är 12 procent.
Det är en signifikant högre risk att råka ut för en skada inom vården om man är kvinna, säger Charlotta Brunner, chefläkare och specialist i psykiatri, som har tagit fram rapporten efter att ha granskat 4 000 journaler.
År 2017 fick 209 personer mellan 18 och 24 år ECT trots att man vet att det inte fungerar speciellt bra på den här gruppen. Bara 20 procent får en förbättring, så 168 unga personer fick ”bara” eventuell minnesförlust. 133 av dem var kvinnor och 76 män, detta enligt Socialstyrelsen.
Av patienterna med depression och ångestsyndrom i åldrarna 15 till 17 år är andelen flickor och kvinnor 50 procent och pojkar och män 20 procent.
Pojkar får oftare diagnoser som adhd eller inom autismspektrumet.
En rapport från Socialstyrelsen från 1996 över fördelningen mellan män och kvinnor som under 1992 fick elchocker visar att det var 718 kvinnor och 363 män, alltså dubbelt så många kvinnor som män. Är det förklaringen till att kvinnor har fler skador inom psykiatrin än män?
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur ställer sig ministern till bedömningen att fler kvinnor får skador inom den psykiatriska vården än män?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3092 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:3087 Medicin- och ECT-fria behandlingar, fråga 2020/21:3088 Dokumenterade minnesskador av ECT, fråga 2020/21:3089 Utvärdering av samhällsnyttan av ECT, fråga 2020/21:3090 Elchockbehandlingar inom psykiatrin samt fråga 2020/21:3092
Fler skadade kvinnor än män inom den psykiatriska vården samtliga av Anne Oskarsson (SD)
Anne Oskarsson har frågat mig när vi kan förvänta oss att symtombehandlingen (ECT) ersätts med orsaksbehandling inom den psykiatriska vården. Hon har även frågat mig när denna symtombehandling (ECT) som leder till minnesförlust samt kognitiv nedsättning ska försvinna från våra 47 sjukhus som tillämpar metoden. Hon har vidare frågat mig när regeringen kommer att utvärdera samhällsnyttan av ECT. Hon har därtill frågat mig hur jag ställer mig till bedömningen att fler kvinnor får skador inom den psykiatriska vården än män. Slutligen har hon frågat mig när jag avser att göra en vård utan hot och tvång till verklighet inom psykiatrin i Sverige.
Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. En hälso- och sjukvård av god kvalitet innebär bland annat att den ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och att hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Detta gäller även inom psykiatrin och den psykiatriska tvångsvården. I regeringens satsning inom området psykisk hälsa, som omfattar ca 2,2 miljarder kronor för 2021, finns flera insatser som ska säkerställa ett kunskapsbaserat arbetssätt, evidensbaserade metoder och behandlingar, patientsäkerhet, uppföljning samt insatser för att minska behovet av tvång och tvångsåtgärder.
Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering har en viktig roll att följa utvecklingen och göra bedömningar av vetenskapligt stöd för enskilda metoder och rekommendationer om vilka metoder som bör användas. ECT är en av de metoder för behandling av svåra depressionstillstånd som Socialstyrelsen rekommenderar i de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. För de personer som lider av de tillstånd där ECT-behandling rekommenderas i nationella riktlinjer vid depression och ångestsyndrom kan åtgärden vara livräddande. Eftersom ECT är en metod som, enligt Socialstyrelsens riktlinjer, rätt använd har god effekt men som samtidigt kan ge biverkningar, är det naturligtvis av högsta vikt att behandlingen ges på goda grunder, att patienten har fått information om behandlingen och att dokumentationen sköts på ett sätt som möjliggör uppföljning och kvalitetssäkring. Det är hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar att se till att detta efterlevs. Regeringen planerar i dagsläget inte några åtgärder kopplat till ECT-behandling.
Jag vill avslutningsvis påpeka att jag ser allvarligt på ojämlikhet och ojämställdhet inom vården. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå 2018–2020 har haft jämställd hälsa som ett fokusområde under hela perioden. SKR redovisar i sin slutrapport att de genom satsningen har kunnat bidra till bättre förutsättningar för att kunskapsstyrningssystemet ska omfatta köns- och genusrelaterade frågor i samband med patientsäkerhet, vårdkvalitet, tillgänglighet och bemötande. Åtgärder för att stärka patientsäkerheten och för att åstadkomma en mer jämlik och jämställd vård är fortsatt prioriterade av regeringen.
Stockholm den 9 juni 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.