Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

fattigdomen efter terrorattackerna i USA

Skriftlig fråga 2001/02:49 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-05
Besvarad
2001-10-12
Anmäld
2001-10-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 oktober

Fråga 2001/02:49

 av Rosita Runegrund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om fattigdomen efter terrorattackerna i USA

Utvecklingen i världens fattigaste regioner är ojämn. Längst ned på listan hamnar Afrika söder om Sahara.

Läget för utvecklingsländerna förvärras nu enligt uppgifter från Världsbanken och beräkningar visar att omkring tio miljoner fler människor i världen kommer att bli fattiga efter terrorattackerna i USA. 20 000@40 000 fler barn kommer att dö till följd av att terrorattackerna påverkar ekonomin. Det visar sig att Afrika kommer att drabbas särskilt hårt. Förutom låg tillväxt och minskade inkomster tillkommer fallande råvarupriser.

Min fråga:

Hur ämnar utrikesministern agera inom EU och FN med anledning av att läget enligt Världsbankens rapport kommer att försämras och då i synnerhet i Afrika?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:49 besvarad av

den 12 oktober

Svar på frågorna 2001/02:49 om fattigdomen efter terrorattackerna i USA och 53 om terrordådens effekter för de fattigaste länderna

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Rosita Runegrund har ställt frågan hur utrikesministern ämnar agera inom EU och FN med anledning av att läget efter terroristattackerna i USA enligt Världsbanken kommer att försämras och då i synnerhet i Afrika. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Vidare har Agneta Ringman frågat mig vilka åtgärder den svenska regeringen tänkt vidta för att motverka de negativa konsekvenserna av terroristattackerna för de fattigaste länderna i allmänhet och för södra Afrika i synnerhet.

Jag besvarar båda frågorna i ett sammanhang.

Det går naturligtvis inte att i dag exakt fastställa de ekonomiska konsekvenserna av bl.a. terroristattackerna i USA. Osäkerheten i världsekonomin har dock ökat. Det kan inte uteslutas att detta kan få till följd att fattigdomen kommer att förvärras. Ansträngningarna att bidra till att de internationella utvecklingsmålen uppnås måste därför intensifieras. Ett av dessa mål är att halvera den andel människor som lever i extrem fattigdom till år 2015. Inte minst de afrikanska länderna söder om Sahara måste få omvärldens stöd i strävandena att bekämpa fattigdomen.

Sverige kommer i enlighet med den nyligen framlagda budgetpropositionen att öka koncentrationen på det övergripande målet att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Ett uttryck för detta är vår ambition att bistånd motsvarande 0,25 % av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna år 2010.

Våra möjligheter att bidra till fattigdomsminskning ökar genom att den svenska biståndsbudgeten ökar. Ambitionen är att biståndet ska uppgå till 1 % av BNI så snart det statsfinansiella läget så medger. Riksdagen har beslutat att biståndsramen år 2003 ska uppgå till 0,81 % av BNI samt år 2004 till 0,86 % av BNI plus 200 miljoner kronor.

Den parlamentariska utredningen om Sveriges politik för global utveckling (Globkom) väntas senare i höst lägga fram sitt betänkande med förslag om hur det svenska samarbetet för global utveckling kan förstärkas utifrån bl.a. det övergripande målet om fattigdomsbekämpning.

EU och FN måste givetvis spela centrala roller.

EG:s utvecklingssamarbete har fattigdomsbekämpning som det övergripande målet. Detta slogs fast genom ett gemensamt uttalande av rådet och kommissionen vid rådsmötet i november 2000. Biståndsministrarna i EU-länderna höll onsdagen den 10 oktober ett extra möte för att diskutera de långsiktiga konsekvenserna av händelserna den 11 september 2001. Det rådde stor enighet om att vi nu måste stärka EU:s insatser för fattigdomsbekämpning. Jag lyfte själv fram bl.a. uppnåendet av 0,7-procentsmålet, vikten av minskade handelshinder genom en utveckling av "Everything But Arms"-initiativet, en snabb ratificering av Cotonouavtalet och främjandet av dialogen mellan kulturer och civilisationer.

Sverige fortsätter att arbeta för att FN ska bli en effektiv partner i det internationella utvecklingssamarbetet och förstärka arbetet mot fattigdomen i enlighet med den millenniedeklaration som FN:s generalförsamling antog i september 2000. Vid FN:s generalförsamlings debatt om globala åtgärder mot terrorismen framhöll också Sverige bl.a. att utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd är oumbärliga instrument i en långsiktig politik som grundas på en helhetssyn. Under nästa år kommer två viktiga möten som berör angelägna utvecklingsfrågor att hållas på högsta nivå: den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Mexiko och toppmötet i Johannesburg om hållbar utveckling. Det är av stor betydelse att EU och andra givarländer ytterligare fördjupar sitt engagemang i förberedelserna.

De senaste veckornas händelser måste stärka beslutsamheten att nå verkliga och konkreta resultat vid dessa möten till gagn för världens utveckling och de fattiga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.