fängelsedom för dödande av varg

Skriftlig fråga 2004/05:1669 av Torstensson, Åsa (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-20
Anmäld
2005-05-20
Besvarad
2005-05-25
Svar anmält
2005-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 maj

Fråga 2004/05:1669

av Åsa Torstensson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om fängelsedom för dödande av varg

I dagarna har fängelsedom fallit mot en lantbrukare som sköt den varg som nyligen dödat ett stort antal av hans djur. Efter tingsrättens tidigare friande dom bedömde hovrätten att angreppet inte skedde i omedelbar anslutning, som lagen föreskriver, och därmed föll dom om fängelse, även om hovrätten anser att lantbrukaren troligen kunde anta att ett nytt angrepp skulle ske.

Det är oerhört viktigt att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet och att lagstiftningen känns rimlig. Därför är det mycket allvarligt när en dom får sådana effekter att den för delar av Sveriges befolkning känns odemokratisk. Dessutom ställer domen landsbygdsbefolkningens verklighet och vardag mot stadsbefolkningens vardag på ett mycket olyckligt sätt.

Domar som känns orättvisa kommer bara att påverka det allmänna rättsmedvetandet i negativ riktning och antalet försvunna vargar kommer troligen att öka. Det kan aldrig ha varit lagstiftarens mening att skapa ökade klyftor mellan stad och land eller att förhindra människor att försvara sina djur. Därför är det dags att se över och ändra lagstiftningen så att den kan möta den verklighet som i dag återfinns.

Min fråga blir:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att människor ska känna trygghet i aktuell lagstiftning?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1669 besvarad av

den 25 maj

Svar på frågorna 2004/05:1626 om rovdjursangrepp, 1654 om rätten att få försvara sina tamdjur och 1669 om fängelsedom för dödande av varg

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Elizabeth Nyström har frågat mig om jag avser att vidta någon åtgärd så att djurägare kan freda sina djur i händelse av rovdjursangrepp innan ett eller flera djur är skadade eller döda.

Kenneth Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att tillgodose riksdagens begäran om en översyn av 28 § jaktförordningen (1987:905).

Åsa Torstensson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att människor ska känna trygghet i jaktlagstiftningens bestämmelser om skyddsjakt.

Samtliga frågor avser 28 § jaktförordningen, som ger ägare eller vårdare av tamdjur rätt att döda björn, varg, järv eller lo utan tillstånd av myndighet om rovdjuret angripit eller skadat tamdjur och det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp. Då får rovdjuret dödas i omedelbar anslutning till angreppet.

Frågan om när ägare eller vårdare av tamdjur ska få döda ett angripande rovdjur behandlades av riksdagen i samband med propositionen om sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57). Bakgrunden var att Rovdjursutredningen i betänkandet Sammanhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146) föreslog att 28 § jaktförordningen ändras så att ägaren eller vårdaren av ett tamdjur får döda björn, varg, järv eller lo som är under direkt angrepp på tamdjuret. Det skulle således inte längre krävas att rovdjuret först angripit och skadat eller dödat ett tamdjur.

Regeringen gjorde emellertid i den nämnda propositionen den bedömningen att det åtminstone vid den tidpunkten var mindre lämpligt att ändra förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § förordningen på det sätt utredningen föreslagit. Flera remissinstanser hade uttryckt farhågor för att en sådan ändring av förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § förordningen skulle komma att medföra stora svårigheter att bevisa om ett jaktbrott begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Regeringen ansåg att dessa farhågor framstod som berättigade.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen för fyra år sedan tog ett flertal motioner upp frågan om ändring av 28 § jaktförordningen. Även riksdagen konstaterade emellertid att en ändring i enlighet med Rovdjursutredningens förslag skulle komma att innebära stora svårigheter när det gäller att bevisa om ett jaktbrott har begåtts eller om det varit fråga om tillåten skyddsjakt. Riksdagen fann det därför inte lämpligt att då ändra förutsättningarna för skyddsjakt i enlighet med utredningens förslag (bet. 2000/01:MJU9).

Frågan om utvidgning av möjligheterna till skyddsjakt på enskilds initiativ utan tillstånd har behandlats av riksdagen ett antal gånger efter riksdagsbeslutet, senast våren 2004. Riksdagen vidhöll då sin bedömning när det gällde eventuella bevissvårigheter, men gav samtidigt regeringen till känna att en samlad översyn borde göras av regelverket med beaktande av såväl rättssäkerhetsaspekten som de fastlagda målen för rovdjurspolitiken.

En sådan översyn pågår inom Regeringskansliet. Som en del av beredningsunderlaget ingår Naturvårdsverkets remissbehandlade framställan om en ändring av 28 § jaktförordningen. Ändringen, som bland annat innebär att ett angripande rovdjur ska få dödas när det anfaller tamdjur om försök har gjorts att genom skrämselåtgärder avvärja angreppet, har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. Riksåklagaren uttalade i sitt remissvar att Högsta domstolens ställningstagande i det så kallade Gräsömålet borde avvaktas för att kunna bedöma om och i vilken utsträckning en författningsändring behövs. Högsta domstolen meddelade dom i målet den 21 december 2004.

Genom Högsta domstolens dom har vi fått ytterligare underlag för ett ställningstagande till utformningen av bestämmelserna om rätt att ingripa mot rovdjur som anfaller tamdjur. Vi bereder nu frågan om en ändring av 28 § jaktförordningen vidare i Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.