fackliga rättigheter i Colombia
Skriftlig fråga 2003/04:443 av Astudillo, Luciano (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-12-11
- Anmäld
- 2003-12-11
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:443
av Luciano Astudillo (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om fackliga rättigheter i ColombiaI dag den 10 december 2003 genomförs en världsomfattande manifestation mot kränkningarna av fackliga och mänskliga rättigheter i Colombia. Landet är ett av de farligaste länderna i världen att bedriva fackligt arbete i. Bara under 2002 mördades 184 fackliga ledare i Colombia. Flera fackliga ledare har av de paramilitära grupperna förklarats vara militära mål. I Sverige är det de offentliganställdas fackliga organisationer som arrangerar denna manifestation; Kommunal, SEKO, SKTF, ST och Akademikerförbundet SSR. Sverige gästas samtidigt av två fackliga ledare; Beatriz Alvarez, generalsekreterare i ADEM som är en regional organisation för offentliganställda och Germán Garcia, förbundsordförande i SINALSERPUB. Colombia är ett av de länder som ingår i EU:s tullpreferenssystem, GSP (Generalised System of Preferences). Just nu pågår det ett arbete med att producera nya förordningar och riktlinjer för nästa GSP-period, eftersom den gamla förordningen löper ut nästa år. Inom GSP:s riktlinjer finns formulerat att länderna i fråga bör beakta och uppfylla vissa grundläggande rättigheter, däribland arbetsrelaterade rättigheter efter ILO:s riktlinjer. Med tanke på situationen för de fackligt aktiva i Colombia bör det till en tydligare kravformulering, kopplat till GSP, när det gäller en förstärkning av dessa rättigheter.
Avser ministern att verka för en tydligare kravformulering när det gäller de fackliga rättigheterna i förhandlingarna om de nya GSP-riktlinjerna?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:443 besvarad av
den 17 december
Svar på fråga 2003/04:443 om fackliga rättigheter i Colombia
Näringsminister Leif Pagrotsky
Luciano Astudillo har frågat mig om jag är beredd att verka för en tydligare kravformulering när det gäller fackliga rättigheter i förhandlingarna om de nya GSP-riktlinjerna.
EU:s nuvarande förordning för det allmänna tullpreferenssystemet (GSP) har förlängts med ett år. Nytt datum då en ny GSP-förordning ska träda i kraft är den 1 januari 2006. Från svensk sida har vi emellertid verkat för att denna senareläggning för beslut inte ska innebära att EU skjuter upp de många viktiga diskussioner och förhandlingar som krävs för att förbättra EU:s preferenssystem. EU:s GSP-förordning behöver reformeras på en rad väsentliga områden.
Av övergripande intresse för regeringen är att EU:s nya GSP-förordning konstrueras på ett sådant sätt att den verkligen blir utvecklingsbefrämjande. Målsättningen med GSP är att EU ska främja utveckling i u-länder genom att låta dessa länder exportera sina varor till EU antingen helt tullfritt eller med låga tullar. Men alltför ofta har EU:s egna skyddsintressen, inte u-ländernas genuina utvecklingsbehov, fått stå i förgrunden för beslut om tullförmåner. Regeringen vill därför att EU:s nya förordning i framtiden ska medföra ett betydligt generösare, förutsägbart och mer långsiktigt system.
Det gäller även utformningen av de särskilda tullförmånerna för att stödja bland annat social utveckling och drogbekämpning i u-länder. Den nuvarande förordningen medger möjligheten för u-länder att ansöka om extra tullättnader om de efterlever @ i lag och handling @ ILO:s nyckelkonventioner om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Dit hör bland annat de fackliga rättigheterna.
Den svenska regeringen har aktivt främjat utbyggnaden av särskilda tullförmåner för social utveckling. Sådana bidrar till att stimulera u-länder att leva upp till internationellt etablerade normer och krav på arbetsvillkor. Men jag vill få till stånd betydligt generösare tullförmåner än dagens förordning för att de ska ha någon reell inverkan för u-länders prioriteringar.
EU kan redan i dag tillfälligt upphäva länders tullförmåner vid överträdelser av ILO:s arbetsrättsliga konventioner. Regeringen har ställt sig bakom att EU upphäver förmåner när länder har brustit i efterlevnaden av dessa normer och krav. Grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet har inget med utvecklingsnivå att göra. Så gott som alla världens länder kan, och har också redan lovat att följa dessa principer.
Avgörande är dock att bedömningar om efterlevnad baseras på klara krav och kriterier. Även på detta område vill jag se viktiga förbättringar i den nya förordningen. Utrymmet för godtyckliga bedömningar måste minimeras. EU bör i sina avgöranden utgå från ILO:s rapporter och analyser. Och när vi upphäver förmåner bör värdet av de indragna förmånerna stå i proportion till de extra tullförmåner och de krav som ställts på ett land från början.
Genom att öka de särskilda tullförmånerna för social utveckling ökar dessutom trycket på länder att agera på ett sätt som inte äventyrar förmånerna. Först då kan EU:s förordning skapa förutsättningar för utveckling samtidigt som det på allvar befrämjar nödvändiga sociala och fackliga framsteg i många u-länder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.