Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

exekutiv försäljning av bostadsrätter

Skriftlig fråga 2004/05:495 av Lindblad, Göran (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-12-03
Anmäld
2004-12-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-12-15
Svar anmält
2004-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 december

Fråga 2004/05:495

 av Göran Lindblad (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om exekutiv försäljning av bostadsrätter

Segregation i boendet beskrivs ofta av Socialdemokraterna som ett problem. Det är visserligen, enligt min mening ett större bekymmer att människor tvingas till arbetslöshet och utanförskap, men inte desto mindre ska människor själva ges makt och möjlighet att välja sitt boende. Diskriminering av boende är oacceptabelt oavsett om det sker hos privata hyresvärdar eller inom de kommunala bostadsbolagen, liksom inom bostadsrättsföreningar. Gärdsåsdalens bostadsrättsförening i Bergsjön (HSB) är ytterligare ett exempel på den etniska diskriminering inom boendet som sker i Sverige i dag. Där har en av bostadsrättsföreningens styrelseledamöter erhållit hjälp med en avbetalningsplan vid en skuld till föreningen. Detta samtidig som en vanlig medlem av utländsk härkomst med en mindre skuld, vilken sedan länge är reglerad, blivit utsatt för exekutiv försäljning av bostadsrätten. Detta är bara ett av många exempel på diskriminering inom bostadssektorn. Om tre försäljningsförsök har gjorts utan att en bostadsrätt blivit såld vid exekutivförfarande övergår den genast till föreningen utan någon som helst ersättning till bostadsrättsinnehavaren. Dessutom kan bostadsrätten övergå till föreningen på detta sätt redan efter andra försäljningsförsöket, om det vid detta försök inte har gjorts något inrop eller lämnats något anbud och det heller inte kan antas att bostadsrätten blir såld vid ytterligare ett försäljningsförsök.

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att hindra att bostadsrättsinnehavare på detta sätt blir rättslösa?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:495 besvarad av

den 15 december

Svar på frågorna 2004/05:493 om diskriminering inom bostadsrättsföreningar och 495 om exekutiv försäljning av bostadsrätter

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Göran Lindblad har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att en bostadsrättsförening inte ska kunna ha en diskriminerande hållning mot sina bostadsrättshavare med annan etnisk eller religiös bakgrund än föreningens styrelsemajoritet, dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra att en bostadsrättshavare blir rättslös i samband med en exekutiv försäljning av hans eller hennes bostadsrätt.

Eftersom båda frågorna tar sikte på bostadsrättshavarens situation när han eller hon har skulder till föreningen, väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.

Till att börja med vill jag framhålla att jag som statsråd inte är beredd att uttala mig om ett enskilt fall. Allmänt sett kan dock följande sägas.

En bostadsrättsförening måste följa den så kallade likhetsprincipen. Den innebär, enkelt uttryckt, att alla medlemmar i en förening ska behandlas lika. Samtidigt åligger det en bostadsrättsförening att ta till vara föreningens @ alla medlemmars @ intresse på bästa sätt. Förutom likhetsprincipen gäller de övergripande reglerna om diskrimineringsförbud enligt lagen om förbud mot diskriminering och brottsbalkens regler om olaga diskriminering.

Enligt min mening utgör de nämnda reglerna ett rimligt skydd mot diskriminering.

Nyttjanderätten till en bostadslägenhet upplåten med bostadsrätt kan förverkas och bostadsrättshavaren kan bli tvungen att flytta, om bostadsrättshavaren inte i tid betalar årsavgiften till föreningen. Bostadsrättslagen innehåller emellertid ett skyddssystem liknande det som gäller vid förverkande av en hyresrätt. Bostadsrättshavaren har normalt flera chanser att betala en förfallen avgift innan han eller hon kan tvingas flytta från sin lägenhet.

Om bostadsrätten har förverkats, kan den under vissa förutsättningar tvångsförsäljas. Reglerna om tvångsförsäljning syftar till att upplösa rättsförhållandet mellan föreningen och bostadsrättshavaren. Bostadsrättshavaren har rätt till det ekonomiska värde som bostadsrätten representerar efter avdrag för bland annat den fordran som ligger till grund för förverkandet.

Om bostadsrätten, trots upprepade försäljningsförsök, inte har blivit såld, antas den sakna marknadsvärde och övergår utan lösen till föreningen. Som Göran Lindblad är inne på kan en bostadsrätt undantagsvis övergå till föreningen redan efter det andra misslyckade försäljningsförsöket. En förutsättning för detta är att det vid det andra försäljningsförsöket inte har lämnats något anbud eller gjorts något inrop. En ytterligare förutsättning är att det inte finns skäl att anta att bostadsrätten blir såld vid ett tredje försäljningsförsök. Frågan om huruvida dessa förutsättningar är uppfyllda avgörs av kronofogdemyndigheten.

Jag anser att reglerna om förverkande och tvångsförsäljning innebär en lämplig avvägning mellan de intressen som gör sig gällande och jag ser för närvarande inte skäl att vidta några särskilda åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.