EU:s lista över skatteparadis
Skriftlig fråga 2019/20:464 av Tony Haddou (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-21
- Överlämnad
- 2019-11-21
- Anmäld
- 2019-11-22
- Svarsdatum
- 2019-12-04
- Sista svarsdatum
- 2019-12-04
- Besvarad
- 2019-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I oktober beslutade EU:s finansministrar att ta bort skatteparadisen Schweiz och Mauritius från EU:s lista över skatteparadis.
Schweiz erbjuder fortfarande låga skattenivåer och avsevärda skatteincitament, och i Mauritius Leaks (Mauritiusläckan) avslöjades hur multinationella företag använder skatteparadiset Mauritius för att undvika att betala skatt i Afrika.
EU:s svartlista över skatteparadis har betydande brister. Den friar en del av världens värsta skatteparadis. Om EU applicerade sina kriterier på sina egna medlemsländer skulle troligtvis Cypern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna klassificeras som skatteparadis.
EU måste skärpa sina kriterier för sin svartlista över skatteparadis om den ska kunna bli ett effektivt verktyg i kampen mot skatteflykt. Vidare måste långsiktiga och hållbara regler införas för att skydda våra gemensamma skattemedel. Det är pengar som skulle kunna användas till vår gemensamma välfärd såsom vård, skola och omsorg.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Avser finansministern att verka för att skärpa kriterierna för EU:s lista över skatteparadis och därmed verka för att unionen applicerar sina kriterier på sina egna medlemsländer?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:464 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på fråga 2019/20:464 av Tony Haddou (V)
EU:s lista över skatteparadis
Tony Haddou har frågat mig om jag avser att verka för att skärpa kriterierna för EU:s lista över skatteparadis och därmed verka för att unionen applicerar sina kriterier på sina egna medlemsländer.
Bakgrunden till frågan är att rådet i maj 2016 antog slutsatser om en extern strategi och åtgärder mot missbruk av skatteavtal. I slutsatserna gavs uppförandekodgruppen för företagsbeskattning ett mandat att arbeta med frågan om att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner i tredjeländer. I november 2016 fastställde rådet kriterier för granskning av tredjelandsjurisdiktioner. Vid ett möte den 5 december 2017 beslutade rådet att upprätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Syftet med förteckningen är att främja god förvaltning i skattefrågor och motverka skatteflykt och skatteundandragande. Själva förteckningen innehöll vid denna tidpunkt 17 jurisdiktioner där uppförandekodgruppen hade identifierat problem med kriterierna. Jurisdiktioner med identifierade problem listades dock inte i de fall de hade gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda dessa problem. Alla jurisdiktioner som gjort åtaganden har varit föremål för övervakning av uppförandekodgruppen för att säkerställa att de fullföljer sina åtaganden inom angivna tidsgränser. Ekofin-rådet antog nya slutsatser om EU-förteckningen vid sitt möte den 12 mars 2019 och uppdaterade förteckningen. Därefter har det skett ytterligare uppdateringar av förteckningen som nu innehåller åtta jurisdiktioner som anses vara icke samarbetsvilliga.
Det finns tre huvudsakliga kriterier som jurisdiktionerna måste uppfylla: 1) villkor för att iaktta skattetransparens, 2) att iaktta rättvis beskattning och 3) att jurisdiktioner ska genomföra åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS). Kriteriet rättvis beskattning innebär att jurisdiktionen inte får ägna sig åt skadlig skattekonkurrens. För att kriteriet ska anses vara uppfyllt krävs att jurisdiktionen inte har några förmånliga skatteregimer som kan vara skadliga enligt uppförandekoden för företagsbeskattning och inte underlättar för offshore-strukturer eller arrangemang som syftar till att locka till sig vinster som inte återspeglar verklig ekonomisk verksamhet i jurisdiktionen.
När det först gäller frågan om jag avser att verka för att skärpa kriterierna för att lista jurisdiktioner på EU-förteckningen kan jag konstatera att uppförandekodgruppen kontinuerligt arbetar med att utveckla och stärka dessa kriterier. Det är ett viktigt arbete som Sverige deltar aktivt i.
Därefter efterfrågas om jag avser att verka för att kriterierna även ska tillämpas avseende EU:s medlemsstater. Svaret på denna fråga är att medlemsstaterna redan lever upp till två av de tre kriterierna (skattetransparens och genomföra åtgärder för att motverka BEPS). Medlemsstaterna måste följa reglerna i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning, rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen övervakar att medlemsstaterna genomför och tillämpar reglerna i direktiven på ett korrekt sätt. Arbetet med det tredje kriteriet som rör rättvis beskattning sker – i likhet med arbetet med EU-förteckningen - i uppförandekodgruppen för företagsbeskattning. Alla medlemsstater har åtagit sig att inte ägna sig åt skadlig skattekonkurrens genom att följa kriterierna och principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning.
Slutligen vill jag framhålla att ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och det drar undan resurser från vår gemensamma välfärd. Regeringen arbetar kontinuerligt med åtgärder mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Sverige deltar därför aktivt i uppförandekodgruppens viktiga arbete både med EU-förteckningen över icke-samarbetsvilliga tredjelandsjurisdiktioner och med att motverka skadlig skattekonkurrens i medlemsstaterna.
Stockholm den 4 december 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.