EU-stöd

Skriftlig fråga 1999/2000:1176 av Stenberg, Hans (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-30
Besvarad
2000-07-21
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 juni

Fråga 1999/2000:1176

av Hans Stenberg (s) till näringsminister Björn Rosengren om EU-stöd

Den som startar ett EU-projekt med godkänd budget får vänta många månader på att få de beviljade medlen utbetalade. Den långa väntan gör att många projekt drabbas av akut likviditetsbrist och därför tvingas att kraftigt skära ned projekten för att klara likviditeten. I värsta fall leder detta till att nyttan av projekten går om intet.

Om man i ett sådant projekt lyckas tidigarelägga annan finansiering för att klara den akuta likviditetsbristen händer det att beviljade EU-medel senare hålls inne med hänvisning till att projektet har annan finansiering.

De svårigheter som finns i samband med utbetalning av EU-medel visar att den administrativa hanteringen av EU-medel är alltför tidsödande och byråkratisk, och leder till att många väl motiverade projekt inte kan genomföras på grund av administrativt krångel.

Jag vill därför fråga näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att förenkla och snabba på processen för utbetalning av EU-medel.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1176 besvarad av

den 21 juli

Svar på fråga 1999/2000:1176 om EU-stöd

Näringsminister Björn Rosengren

Hans Stenberg har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förenkla och snabba på processen för utbetalning av EU-medel.

Bakgrunden till frågan är, enligt Hans Stenberg, att EU-projekt får vänta lång tid innan utbetalning av EU-medel sker och att de svårigheter som finns i samband med utbetalning av EU-medel visar att den administrativa hanteringen av EU-medel är alltför tidsödande och byråkratisk.

Medlemskapet i EU har inneburit att medlen för bl.a. regional utveckling har ökat. Medlemskapet har genom strukturfonderna även inneburit nya arbetssätt genom att arbetet ska bedrivas i partnerskap och program. Även utvärdering av programmen är viktigt. Sverige anser också att det är mycket viktigt att de medel som ställs till förfogande från Europeiska gemenskapernas budget (EG-medel) används på ett effektivt sätt för att utveckla regionerna i olika medlemsstater och har därför ställt sig bakom de ökade kraven på uppföljning och kontroll av EG-medlen. Utbetalning av EG-medel sker efter en redovisning av de utgifter som är stödberättigade inom ramen för ett projektbeslut.

Ett stort antal projektbeslut har tagits sedan starten av strukturfondsprogrammen för perioden 1995@1999. Genomförandet av dessa projekt har tidsmässigt legat under den senare hälften av programperioden. Det har inneburit en förskjutning av antalet ansökningar av utbetalningar till slutskedet av programperioden som fått till följd en kraftigt ökad arbetsvolym hos administrationen. Det har medfört att utbetalningarna i vissa fall tagit alltför lång tid. Jag är medveten om detta problem och både på central och regional nivå vidtas nu åtgärder för att skynda på utbetalningarna.

Inför strukturfondsperioden 2000@2006 har regeringen decentraliserat organisationen för de geografiskt avgränsade strukturfondsprogrammen. Det blir nu fem länsstyrelser som blir ansvariga för både beslut och utbetalning av EG-stöd. Med de erfarenheter vi har från tidigare strukturfondsperiod och med den nya organisationen bedöms genomförandet av strukturfondsprogrammen bli effektivare.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.