Till innehåll på sidan

EU-ordförandeskapet och ett kärnvapenfritt Europa

Skriftlig fråga 2008/09:1111 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-07-23
Anmäld
2009-08-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2009-08-19
Svar anmält
2009-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 juli

Fråga

2008/09:1111 EU-ordförandeskapet och ett kärnvapenfritt Europa

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Inom EU har Frankrike och Storbritannien kärnvapen. EU bör gå i spetsen för internationell nedrustning och det blir ihåligt att kritisera andra stater för innehav av massförstörelsevapen som de själva håller sig med.

Sverige är en av de stater som tydligast och långvarigast har tagit avstånd från kärnvapen. Trots teknologiska och ekonomiska förutsättningar beslutade vi oss för att avstå från kärnvapen som en del av svenskt försvar. Sverige har också genom åren tagit olika initiativ för kärnvapenfria zoner och för avskaffande av kärnvapen. Som ordförandeland borde därför Sverige med stor trovärdighet kunna väcka frågan om att EU:s medlemsländer inte ska ha egna kärnvapen eller tillåta andra staters kärnvapen på EU-territorium.

Ett sådant initiativ borde kunna kombineras med en rysk-amerikansk uppgörelse om nedrustning av kärnvapnen. Det skulle också undergräva argumentationen hos de stater som menar sig vilja ha kärnvapen därför att andra redan har dem och inte vill göra sig av med dem.

Avser utrikesministern att väcka frågan om EU som en kärnvapenfri zon?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1111 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 19 augusti

Svar på fråga

2008/09:1111 EU-ordförandeskapet och ett kärnvapenfritt Europa

Utrikesminister Carl Bildt

Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att väcka frågan om EU som en kärnvapenfri zon.

Inledningsvis vill jag välkomna den senaste tidens utveckling inom nedrustnings- och icke-spridningsagendan. Den ger upphov till optimism. Flera viktiga multilaterala förhandlingsprocesser, som inom nedrustningskonferensen i Genève och förberedelserna inför nästa års översynskonferens av icke-spridningsavtalet (NPT), tycks numera präglas av ett klart förbättrat samarbetsklimat och förnyad politisk förhandlingsvilja. Frågan om provstoppsavtalets (CTBT) ikraftträdande har också fått en ny aktualitet i och med den nya amerikanska administrationens avsikt att kraftfullt verka för en ratifikation i senaten.

Men det finns alltjämt inte förutsättningar för att förverkliga ett kärnvapenfritt Europa. Jag avser därför inte att väcka frågan om EU som en kärnvapenfri zon. Två av EU:s medlemsstater är kärnvapenmakter i enlighet med NPT. Ett stort antal EU-länder är också medlemmar av försvarsalliansen Nato som i sin försvarsdoktrin inkluderar en avskräckningsförmåga som ytterst är baserad på kärnvapen.

Frågan om ett kärnvapenfritt Europa torde sannolikt behöva ses som en del av en framtida, global process som ytterst syftar till att helt avskaffa kärnvapen. Av naturliga skäl måste en sådan utveckling ledas av USA och Ryssland som i dagsläget besitter ca 95 procent av världens kärnvapen. Presidenterna Obama och Medvedev har gemensamt uttalat att målsättningen är en kärnvapenfri värld. USA och Ryssland för nu förhandlingar om en uppföljning av Start-avtalet. I förlängningen kan detta förhoppningsvis leda till ytterligare neddragningar av alla typer av kärnvapen och även omfatta allt fler länder som har sådana vapen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.