EU och fisket i Afrika

Skriftlig fråga 2007/08:1073 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-11
Anmäld
2008-04-11
Besvarad
2008-04-16
Svar anmält
2008-04-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 april

Fråga

2007/08:1073 EU och fisket i Afrika

av Birgitta Eriksson (s)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

I takt med att europeiska vatten blivit utfiskade har EU slutit över 20 bilaterala fiskeavtal, inte minst med fattiga stater i Västafrika. Fisket är både stora nationella inkomstkällor och viktigt för den inhemska matförsörjningen. I Mauretaniens fall har EU för att få fånga 440 000 ton fisk betalat 86 miljoner euro per år – nästan en tredjedel av ökenlandets totala statsintäkter. Det finns en rad problem kring fisket utmed Västafrika. Senegal saknar avtal med EU men fisken tillhör samma vatten som grannländernas med avtal. Västsahara är ockuperat av Marocko. Tjuvfisket och fisket under bekvämlighetsflagg är omfattande.

Vad vi ser är också hur dessa afrikanska vatten plundras på fisk av stora, utländska fiskeflottor samtidigt som den lokala fiskarbefolkningen mister sitt levebröd eftersom fisket försämras. Fisken når inte heller de lokala konsumenterna utan skeppas bland annat till EU-stater där den till och med blir till djurfoder.

Vilka initiativ inom EU avser statsrådet att ta för att Afrika inte helt berövas den naturtillgång och livsmedelskälla som fisket representerar?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1073 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 16 april

Svar på fråga

2007/08:1073 EU och fisket i Afrika

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Birgitta Eriksson har frågat mig vilka initiativ som jag avser att ta inom EU för att Afrika inte helt berövas den naturtillgång och livsmedelskälla som fisket representerar.

Som frågeställaren antyder är valutainkomsterna från försäljning av fiskerättigheter av stor betydelse för utvecklingsansträngningarna i flera u-länder. EU:s fiskeavtal innebär dessutom ofta högre priser än om rättigheterna sålts till annan fjärrfiskenation. I motsats till liknande fiskeavtal, omfattar dessutom EU-avtalen en betydande biståndskomponent avsedd att stärka berörda kuststaters fiskeriförvaltning och är dessutom öppna och transparenta.

Jag är väl medveten om svagheterna i många u-länders förvaltningar och institutioner, och de som avser fisket är oftast inget undantag. EU-fisket i afrikanska vatten har inte tillfullo nått målsättningen att i princip ske på samma villkor som de som gäller för fisket på europeiska vatten. Men framsteg har gjorts, inte minst efter moderniseringen av EU:s fiskeavtal med tredjeland år 2004. Då antogs slutsatser i ministerrådet som skärper EU:s åtaganden för att tillse att fisket sker i långsiktigt hållbara former. Enligt en omfattande engelsk utvärdering är dessa slutsatsers intentioner i flera avseenden förverkligade eller på väg att förverkligas. Med hänsyn till det olagliga, okontrollerade och oreglerade fiske som anses äga rum runt Afrikas kuster, ger EU:s avtal upphov till ett reglerat fiske som kan följas upp, utvärderas och ändras när omständigheterna så påkallar.

Jag avser att fortsätta den linje som Sverige intagit under senare år. Den siktar på en förstärkning av dessa u-länders fiskeriförvaltning så att alla deras bestånd ska kunna nyttjas på ett hållbart vis. Det innebär bland annat en skärpning av den vetenskapliga rådgivningen och fiskerikontrollen. Dessutom avser regeringen att fortsätta ansträngningarna för att öka kvaliteten på konsekvensbedömningarna och för att få fartygsägarna att betala en allt större andel av kvoterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.