Ett tionde skolår
Skriftlig fråga 2008/09:616 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-12
- Anmäld
- 2009-02-12
- Besvarad
- 2009-02-18
- Svar anmält
- 2009-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Fråga
2008/09:616 Ett tionde skolår
av Ameer Sachet (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I kommande förslag till ny skollag uppges regeringen vilja införa ett frivillig tionde år i grundskolan. Detta ska på något sätt ersätta det individuella programmet i gymnasieskolan.
Elever som nästan klarar behörigheten ska alltså hållas kvar i grundskolan men på ett slags frivilligbasis. Frågan är dock vilka som vill vara kvar när jämnåriga kamrater går vidare. Det finns en risk för att det tionde året kommer att uppfattas som ett slags ”kvarsittning” och få en skamstämpel av både elever och föräldrar. Även relativt framtida arbetsgivare så lär det ju inte heller vara en merit med ett tionde år i grundskolan i betyget.
Skolpliktens nioåriga obligatoriska grundskola gäller i dag för både elever och uppdragsgivare i såväl kommunala som fristående skolor.
Ett frivilligt tionde år i grundskolan skulle ge utrymme för grundskolor att välja om de har möjlighet att behålla dessa elever i sina skolor eller inte. Den som frivilligt väljer ett tionde skolår är med andra ord inte garanterad att vara kvar på ”sin” skola om inte annat anges i lagstiftningen.
Hur avser statsrådet att utforma den kommande lagstiftningen om ett frivilligt tionde skolår i grundskolan med avseende på skolornas ansvar?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:616 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2008/09:616 Ett tionde skolår
Utbildningsminister Jan Björklund
Ameer Sachet har frågat mig hur jag avser att utforma den kommande lagstiftningen om ett frivilligt tionde skolår i grundskolan med avseende på skolornas ansvar.
Ameer Sachet anger i sin fråga att detta tionde skolår på något sätt ska ersätta det individuella programmet i gymnasieskolan.
Redan i dag finns det möjlighet för en elev att fullfölja utbildningen i grundskolan högst två år efter skolpliktens upphörande under förutsättning att eleven bedöms ha förmåga att fullfölja grundskolestudierna. Det innebär att en elev enligt gällande bestämmelser kan genomföra sin grundskoleutbildning under nio, eller i vissa fall, tio eller elva år. Det anges däremot inte i skollagen att eleven ska beredas plats på samma skola som tidigare, även om det rimligen är normalfallet. Hur utbildningen ska organiseras och lokaliseras avgörs av skolhuvudmannen.
Gymnasieutredningen föreslår i sitt betänkande Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) att det ska införas ett preparandår inom grundskolans ram. Utredaren betonar grundskolans ansvar för att elever ska bli behöriga för gymnasiestudier, men har inte utrett frågan ytterligare. Frågan om ett preparandår utreds därför vidare inom Regeringskansliet. Bland annat utreds frågan om i vilken skolform ett eventuellt preparandår bör förläggas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.