etnisk rensning i Kosovo

Skriftlig fråga 1999/2000:126 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-10-29
Anmäld
1999-11-02
Besvarad
1999-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 oktober

Fråga 1999/2000:126

av Berit Jóhannesson (v) till utrikesminister Anna Lindh om etnisk rensning i Kosovo

En av anledningarna till att Nato fällde bomber över Jugoslavien sades vara att förhindra den etniska rensningen i Kosovo. I dag är FN på plats i bland annat samma syfte. Trots detta fortsätter den etniska rensningen. Under den senaste månaden har vi nåtts av uppgifter om angrepp mot serber och romer i Kosovo. Attentat mot flyktingar, hot och våld mot serber och romer förekommer så gott som dagligen. Senast i går anföll kosovoalbaner en serbisk flyktingkonvoj som var under FN:s beskydd. En talesman för UNHCR betraktade angreppet som "förfärligt" (Svenska Dagbladet den 28 oktober 1999.) Detta visar att man i Kosovo inte lyckats förhindra den etniska rensningen och skydda befolkningen.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidtaga för att förhindra fortsatt etnisk rensning i Kosovo?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:126 besvarad av

den 10 november

Svar på fråga 1999/2000:126 om etnisk rensning i Kosovo

Utrikesminister Anna Lindh

Berit Jóhannesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att förhindra fortsatt etnisk rensning i Kosovo.

Det fortsatta etniskt relaterade våldet i Kosovo inger stor oro. Efter överenskommelsen om eld upphör i början av juni 1999, har uppskattningsvis ca 200 000 serber, romer och andra minoritetsgrupper i provinsen tvingats fly från sina hem. Det internationella samfundet har, trots omfattande militära och andra resurser på platsen, inte förmått stoppa denna utveckling.

Ett framtida multietniskt Kosovo där olika nationaliteter kan leva sida vid sida är en viktig politisk målsättning. På kort sikt gäller det att säkerställa den fysiska säkerheten i Kosovo. Förutom att etablera säkerhetsnärvaro har KFOR bl.a. i uppgift att skapa en säker miljö i vilken internationella civila insatser kan verka och så att flyktingar kan återvända. Sverige deltar i KFOR med 847 man.

Den centrala aktören för försoningsarbetet i Kosovo är dock FN:s civila mission (UNMIK) som ansvarar för den civila administrationen av Kosovo. UNMIK måste arbeta på ett integrerat sätt för att skapa en multietnisk dialog och försoning. Inom UNMIK har OSSE ett särskilt ansvar för insatser för att stärka det civila samhället, demokratistöd, insatser på rätts- och medieområdet samt MR-bevakning. Sverige bidrar med 40 experter till OSSE-missionen. Även civilpoliskomponenten inom UNMIK, där Sverige bidrar med 50 poliser, spelar en central roll.

Försoning och stabilitet i Kosovo förutsätter att de individer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter ställs inför rätta och döms. Regeringen stöder det viktiga arbete som bedrivs av den internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien, bl.a. genom tidigt tillhandahållande av svensk expertis för att utreda de övergrepp som begåtts mot civilbefolkningen.

Förutsättningar måste skapas för att alla som flytt inom eller ut ur Kosovo så snart som möjligt ska kunna återvända till sina hemorter. En långvarig vistelse utanför Kosovo kan i sig komma att motverka ett omfattande återvändande. Erfarenheten från Bosnien-Hercegovina visar att det internationella samfundet med stor kraft måste ställa tydliga krav på inblandade parter för att överbrygga de hinder som uppställs för att de som flytt ska kunna återvända till hemorten och vistas där utan att bli diskriminerade. Den regionala strategin för återvändande till hela f.d. Jugoslavien måste genomföras med kraft. Som erfarenheten också visat krävs också stor uthållighet i detta arbete från det internationella samfundets sida. FN:s flyktingkommissarie, till vilken Sverige ger ett omfattande stöd, spelar en viktig roll i detta arbete.

En central roll i detta långsiktiga arbete spelar den s.k. Stabilitetspakten för sydöstra Balkan som är avsedd att bidraga till stabilitet och integration i regionen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.