Etableringsreformens utfall

Skriftlig fråga 2010/11:663 av Stenberg, Maria (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-08-25
Anmäld
2011-08-25
Besvarad
2011-09-08
Svar anmält
2011-09-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 augusti

Fråga

2010/11:663 Etableringsreformens utfall

av Maria Stenberg (S)

till statsrådet Erik Ullenhag (FP)

När proposition 2009/10:60 ”Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd” trädde i kraft den 1 december 2010 sade regeringen att detta var den största reformen inom svensk integrationspolitik på 25 år.

Propositionen anger att det är Arbetsförmedlingen som ska upprätta och utforma en etableringsplan tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Planen ska omfatta högst 24 månader.

En färsk undersökning visar dock att resultatet är synnerligen magert. Enligt Arbetsförmedlingen är det endast tio personer som fått ett heltidsarbete. Flera remissinstanser har också mycket tidigt påtalat farhågor om att propositionen inte kommer att underlätta mottagandet av nyanlända invandrare. Det finns uppenbara risker för att det finns nyanlända invandrare som redan har avverkat uppåt en tredjedel av tiden i sin etableringsplan utan att det lett till arbete.

Min fråga till statsrådet Erik Ullenhag är:

Avser statsrådet att ta initiativ till nödvändiga korrigeringar av reformen i syfte att öka nyanlända invandrares möjligheter att få jobb och egen försörjning, och vilka åtgärder avser statsrådet i så fall att vidta?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:663 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag

den 8 september

Svar på fråga

2010/11:663 Etableringsreformens utfall

Statsrådet Erik Ullenhag

Maria Stenberg har frågat mig om jag avser att ta initiativ till nödvändiga korrigeringar av etableringsreformen i syfte att öka nyanlända invandrares möjligheter att få jobb och egen försörjning, och vilka åtgärder jag i så fall avser att vidta.

Syftet med etableringsreformen är att nyanlända snabbt ska komma i arbete och lära sig svenska. En snabbare etablering ska bli verklighet genom att både nyanlända kvinnor och män får starkare incitament för att aktivt delta i etableringsinsatser. Den första återrapporteringen från Arbetsförmedlingen efter att reformen varit i kraft i sju månader visar att nio av tio nyanlända invandrare har en etableringsplan med insatser som stärker chansen till jobb. Glädjande är också att andelen nyanlända kvinnor som har en etableringsplan är nästan lika stor som andelen män och det finns heller inga större skillnader mellan de aktiviteter som män respektive kvinnor deltar i.

Reformen har varit i kraft en kort tid. De nyanlända, som omfattas av Arbetsförmedlingens rapport, har som längst varit sju månader i det nya systemet. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser om etableringsreformens effekter. En sådan slutsats kan dras först när de första etableringsplanerna löper ut i december 2012. Resultaten får då ställas mot den tidigare introduktionen där ca 20 procent av de nyanlända hade arbete efter två år.

Redan nu går det dock att konstatera att Arbetsförmedlingen kommer in i ett tidigt skede i etableringsfasen. Tidigare utvärderingar av kommunernas introduktion visar att ungefär hälften av dem som deltog i introduktionen inte hade någon kontakt alls med arbetsmarknaden det första året. Reformen har också medfört att etableringsprocessen blivit mer transparent. Brister som tidigare inte synliggjordes kommer nu upp till ytan och tydliggörs på nationell nivå. Trycket på kommunerna att tidigt tillhandahålla förskoleplatser och undervisning i svenska har ökat markant. Arbetsförmedlingen har pekat på att väntan på förskoleplats och undervisning i svenska samt brist på bostäder kan leda till förseningar i etableringen. För att reformen ska bli effektiv måste därför alla inblandade aktörer bidra till att inga oskäliga väntetider uppstår.

Jag är ödmjuk inför det faktum att etableringsreformen är den största integrationspolitiska reformen på 25 år. Jag följer reformens genomförande och utfall mycket noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.