Engångsartiklar av plast inom försvaret

Skriftlig fråga 2019/20:106 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-04
Överlämnad
2019-10-04
Anmäld
2019-10-08
Svarsdatum
2019-10-16
Sista svarsdatum
2019-10-16
Besvarad
2019-10-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

De senaste åren har larmrapporterna om riskerna med mikroplaster i haven duggat tätt. Tillståndet för världens hav och sjöar är alarmerande. Om drygt 30 år kan det finnas mer plast än fisk i haven och många är allvarligt hotade. Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som bildas oavsiktligt när plastföremål slits eller när vi inte återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt. De är svåra att avlägsna i vattenreningsprocesser; i en undersökning hittades plast i 83 procent av de prover som togs i olika länders dricksvatten. De insatser som fokuserar på att stoppa plasten från att nå haven är därför otroligt viktiga.

För Nordiska rådet står havsmiljön högt på agendan. Förutom att förstöra havsmiljön riskerar mikroplaster även att få allvarliga konsekvenser för vår hälsa när vi får i oss dem. De tros till exempel kunna påverka andningsförmågan negativt. De nordiska miljöministrarna beslutade 2017 om ett gemensamt program i syfte att reducera plastens negativa konsekvenser på miljön.

Det har kommit till min kännedom att det norska försvaret använder sig av plast i mycket stor utsträckning och att källsorteringen är mycket bristfällig. Det handlar om allt från engångsartiklar till onödiga inplastningar. Det har visat sig vara svårt att ändra på detta eftersom försvaret har ramavtal som är svåra att ändra. Nästa år blir engångsartiklar i plast, såsom bestick, tallrikar, sugrör, ätpinnar, rörpinnar och bomullspinnar, förbjudna i Norge.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Hur ser det ut inom det svenska försvaret och hur ser ministern på användningen av engångsartiklar av plast inom försvaret?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:106 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)




Svar på fråga 2019/20:106 av Lars Mejern Larsson (S)
Engångsartiklar av plast inom försvaret

Lars Mejern Larsson har frågat mig hur det ser ut inom det svenska försvaret och hur jag ser på användningen av engångsartiklar av plast inom försvaret.

Försvarsmakten är en av de 26 nationella myndigheter som har ett utpekat ansvar att verka för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet för miljöarbetet.

Enligt förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten ska myndigheten med beaktande av de krav som myndighetens uppgifter ställer, bland annat att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar, ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

Återvinning och avfallshantering är ett av de fem miljömål som Försvarsmakten har och som bidrar till arbetet med att nå de nationella miljömålen och som också bidrar till det nationella genomförandet av Agenda 2030. Sedan 2012 använder sig Försvarsmakten också av ett miljöledningssystem som följer den internationella standarden ISO 14001.

Varje garnison har en egen avfallsplan som beskriver hur verksamhetsavfall ska hanteras i syfte att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Under förra året tog Försvarsmakten fram en central handlingsplan för att förbättra avfallshanteringen inom myndigheten. Handlingsplanen fokuserar på åtgärder för att förbättra kompetens och förståelse för vikten av att sortera rätt och hur man kan minska uppkomsten av avfall.

Försvarsmakten arbetar aktivt med de nationella miljömålen och detta arbete bidrar också till det nationella genomförandet av Agenda 2030.

Stockholm den 16 oktober 2019

Peter Hultqvist

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.