den 14
september
Svar på frågorna
2005/06:2090 om elpriser för Västernorrlands basindustri och 2099 om
energipolitiken och konsekvenser för företagen
Samhällsbyggnadsminister
Mona Sahlin
Solveig Hellquist
har frågat näringsministern vilka omedelbara åtgärder han tänker vidta för att
Västernorrlands basindustri ska kunna överleva och utvecklas i stället för att
avvecklas och flytta utomlands. Ola Sundell har frågat näringsministern vad han
avser att vidta för åtgärder för att inte företag ska tvingas minska eller
lägga ned produktion till följd av dagens energipolitik.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det
är jag som ska svara på frågorna och det är lämpligt att så sker i ett
sammanhang.
Jag välkomnar Solveig Hellquist och Ola Sundells frågor, då en
konkurrenskraftig inhemsk basindustri och en väl fungerande nordisk och svensk
elmarknad med hög leveranssäkerhet är högt prioriterade frågor för regeringen. I riksdagen har Socialdemokraterna,
Centerpartiet och Vänsterpartiet inom ramen för det energipolitiska samarbetet
länge varit engagerade i frågan, nu förefaller det som att fler riksdagspartier
intresserar sig för utvecklingen på elmarknaden. Som frågeställarna vet har
regeringen också nyligen lagt fram en rad propositioner, vilka alla antagits av
riksdagen, i syfte att få en bättre elmarknad.
Jag vill framhålla att Sverige, trots ökande elpriser, är ett av
de länder i Europa där den totala elkostnaden för den elintensiva industrin är
som lägst. De elintensiva företagen betalar inte elcertifikatsavgift och blir
helt befriade från skatt under förutsättningen att företaget deltar i programmet
för energieffektivisering (PFE), vilket drygt 120 företag valt att göra (för
övriga företag gäller en mycket låg skatt på el om 0,5 öre per kilowattimme).
Rapporter kommer om att
konkurrensen på elmarknaden är bristfällig. Elkostnaden utgör en allt större del
av både hushållens och företagens kostnader. Sveriges elintensiva basindustri
drabbas därför hårt av de kraftigt stigande elpriser Sverige upplevt de senaste
åren. Den senaste tidens händelser med avstängda kärnkraftsreaktorer och tomma
vattenmagasin har ytterligare understrukit problematiken. Redan inför den
hearing om elmarknaden som riksdagen hade i näringsutskottet, presenterade jag
områden och frågeställningar som är viktiga för att åstadkomma ytterligare
förbättringar. Det handlar om områden som skärpt tillsyn på elmarknaden, ökad
konkurrens både på råkraftsmarknaden och slutkundsmarknaden, förenklingar vad
gäller tillståndsprocessen för att öka utbudet av förnybar el och en rad insatser
för ökat fokus på energieffektivisering med mera.
Jag vill gå vidare med att
undersöka om priserna på den nordiska elbörsens spotmarknad skulle kunna sänkas
genom att dela upp spothandeln av el i två marknader med två olika prisbildningsmekanismer,
en baslasttjänst och en toppkrafttjänst. Idén bakom denna kraftfulla åtgärd
kommer från svensk basindustri. Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har därför beställt en förstudie
som senast den 15 november ska belysa frågan.
Inriktningen på bolaget Vattenfalls dubbla
uppgift, att samtidigt vara pådrivande i den gröna omställningen och erbjuda
basindustrin konkurrenskraftiga energipriser, är likaså tydlig. Regeringen
vill således att Vattenfall ska vara en strategisk partner till svensk
basindustri och kunna erbjuda långsiktiga kontrakt med Europas lägsta
energipriser. För att klara det investerar Vattenfall 40 miljarder kronor i
bland annat förnybar energi och förstärkt leveranssäkerhet i elnäten under den
kommande tioårsperioden. Dessa investeringar är ett resultat av långsiktig
politik och tydlig bolagsstyrning. Att staten äger Vattenfall är en
förutsättning för att Sverige ska klara såväl energiförsörjningen som
omställningen till ett hållbart samhälle.
På sikt måste elmarknadens
funktion förbättras genom att mer energi tillförs systemet, genom ny produktion
och genom att frigöra el genom energieffektivisering. Inom elcertfikatssystemet
är ambitionen 17 terawattimmar ny förnybar energi till år 2016. Under den
kommande tioårsperioden kommer elproduktionen i Sverige enligt prognoser att
byggas ut med ca 20 terawattimmar el, vilket kommer att vara prispressande på
sikt. Det är därför felaktigt och missledande att som Ola Sundell påstå
att regeringen skulle nonchalera de stegrande elpriserna. Tvärtom driver
regeringen en ansvarsfull energi- och klimatpolitik där basindustrin ska
erbjudas konkurrenskraftiga villkor.