Elnätsreglering

Skriftlig fråga 2013/14:220 av Nilsson, Jennie (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-12-18
Anmäld
2013-12-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2014-01-10
Svar anmält
2014-01-13
Besvarad
2014-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 december

Fråga

2013/14:220 Elnätsreglering

av Jennie Nilsson (S)

till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

En av bestämmelserna som reglerar den svenska elnätsverksamheten är den så kallade intäktsramen som fastställs i förväg för en tillsynsperiod om fyra år. Regleringen syftar till att nätföretagens verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt och till att ge kunderna en långsiktig leveranssäkerhet och trygga den svenska elförsörjningen.

Energimarknadsinspektionen (EI) fattade i oktober 2011 beslut om intäktsramen för samtliga nätföretag för den första tillsynsperioden, 2012–2015. Därutöver valde man att komplettera sin beräkningsmodell för perioden med en övergångsregel som innebär att den första reglerperioden till stor del baseras på elnätsföretagets historiska intäkter för åren 2006–2009.

Elnätsföretagen överklagade detta beslut till förvaltningsrätten med hänvisning till komplexiteten i att använda de historiska intäkterna som utgångspunkt för beräkning av framtida intäkter. Den 11 december 2013 meddelade förvaltningsrätten att övergångsregeln saknade stöd i regleringen och att EI inte haft rätt att tillämpa den.

Det svenska elnätssystemet är i stort behov av investeringar. En större andel förnybar energi i systemet kommer också att ställa större krav på att elnäten är leveranssäkra. Vi förväntar oss att regeringen ger EI ett tydligt uppdrag att utforma ett system som både tillgodoser konsumentnyttan och nätbolagens investeringsvilja när det gäller elnät.

Hur tänker ministern säkerställa att båda perspektiven tillvaratas i en framtida reglering av intäktsramen?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:220 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 13 januari

Svar på fråga

2013/14:220 Elnätsreglering

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Jennie Nilsson har frågat mig hur jag tänker säkerställa att både konsumentnyttan och nätbolagens investeringsvilja tillvaratas i en framtida reglering av intäktsramen.

När det gäller investeringsviljan i de svenska elnäten kan jag konstatera att det, trots att det finns aktörer som säger att de upplever att det finns osäkerheter i regelverket, nu genomförs mycket omfattande investeringar i de svenska elnäten. Det gäller både åtgärder för att kunna ansluta ny förnybar elproduktion och åtgärder för att öka driftsäkerheten i elnäten. Bland annat gör Affärsverket svenska kraftnät nu rekordinvesteringar i elnäten. Under den första halvan av 2000-talet, när Socialdemokraterna bar regeringsmakten, investerade den regeringen via Affärsverket svenska kraftnät omkring en halv miljard kronor om året i stamnätet. Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har vi kraftfullt ökat investeringsnivån och enbart 2012 investerade vi mer än tre miljarder i att bygga ut stamnätet. De kommande fyra åren kommer vi satsa omkring fem miljarder kronor varje enskilt år på investeringar i stamnätet. Det är tio gånger mer än den investeringsnivå som gällde under den tidigare socialdemokratiska regeringen.

Vad gäller konsumentnyttan är regeringens inriktning att regleringen ska skydda elkonsumenterna mot oskäliga och snabba avgiftshöjningar. Just därför avser regeringen att under våren återkomma med en proposition, för att lägga fast ett ännu tydligare regelverk för vilka elnätsavgifter bolagen kan ta ut för den tillsynsperiod som börjar 2016.

Syftet med den nya lagstiftningen kommer vara att se till så att det finns tydligare och bättre möjligheter att säkerställa att de avgifter som elnätsbolagen kan ta ut av sina kunder verkligen är rimliga. Därmed minskar också behovet av och risken för utdragna domstolsprocesser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.