Elnätspris i tätort och glesbygd

Skriftlig fråga 2016/17:1206 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-04-05
Överlämnad
2017-04-06
Anmäld
2017-04-07
Svarsdatum
2017-04-12
Sista svarsdatum
2017-04-12
Besvarad
2017-04-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Jag har tidigare anfört att det finns en stor utmaning i nuvarande lagstiftning avseende reglerna för samprissättning av olika elnätsområden. Svaret från statsrådet Ibrahim Baylan på min tidigare fråga var att departementet följde den rättsprocess som då pågick mellan Ellevio och Energimarknadsinspektionen. Vidare anfördes att departementet därefter avsåg att analysera slutsatserna av denna rättsprocess när den slutligen var avgjord.

Mitt motiv för såväl denna fråga som den föregående frågan är att jag anser att nuvarande lagstiftning och reglerna för nätbolagens intäktsram kraftigt missgynnar landets glesare befolkade delar, en utveckling som dessutom tenderar att eskalera bland annat till följd av den pågående och accelererande urbaniseringen. Priset för en enskild privatperson eller en företagare i exempelvis Värmland, utanför Karlstad, är flera gånger högre än för motsvarande i storstadsregionerna.

Den fråga som var föremål för rättslig prövning gällande Ellevio och Energimarknadsinspektionen är nu avgjord i kammarrätten. Ärendet har återförvisats till Energimarknadsinspektionen för myndigheten att på nytt ta ställning till Ellevios ansökan om att samprissätta lokalnätsområdena Västra Svealand, Stockholm och Södra Norrland.

Jag uppfattar att myndigheten nu står inför ett val. Antingen följer myndigheten praxis och beviljar denna nya ansökan, vilket skulle innebära ett större samprissättningsområde även för i detta fall Ellevio. Alternativt går myndigheten vidare och utreder om den gjort fel i tidigare beviljade ansökningar för de bolag som då beviljats samprissättning. Därmed skulle möjligheterna ytterligare minska för samprissättning vid framtida förnyelser av elnätskoncessioner, med följden att skillnaderna i pris för tillgången till livsnödvändig el dramatiskt skulle öka mellan landets olika delar. 

Min fråga till statsrådet Ibrahim Baylan är därför:

 

Är statsrådet villig att se över möjligheten till fortsatt samprissättning, och kan det ur ett regleringsperspektiv vara fördelaktigt att se över kriteriet i lagen om ”geografisk närhet” eller vidta andra åtgärder i syfte att öka möjligheten till samprissättning av återstående glesbygds- och tätortsnät i olika prisområden?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1206 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Dnr M2017/00930/Ee

Till riksdagen

Miljö- och energidepartementet

Samordnings- och energiministern

Svar på fråga 2016/17:1206 av Lars Mejern Larsson (S) Elnätspris i tätort och glesbygd

Lars Mejern Larsson har frågat om jag är villig att se över möjligheten till fortsatt samprissättning, och kan det ur ett regleringsperspektiv vara fördelaktigt att se över kriteriet i lagen om ”geografisk närhet” eller vidta andra åtgärder i syfte att öka möjligheten till samprissättning av återstående glesbygd- och tätortsnät i olika prisområden.

Den nuvarande regleringen om samredovisning av nätverksamhet har tillämpats sedan 2003. Syftet med bestämmelserna är att främja en utjämning av nättarifferna mellan tätort och glesbygd, dock under förutsättning att koncessionsområdena ligger geografiskt nära varandra och att det nya redovisningsområdet inte utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. Regleringen har inneburit att i dag har nästan alla elnätsföretag endast ett redovisningsområde med undantag för de största elnätsföretagen som har flera redovisningsområden.

För nästan ett år sedan ställde Lars Mejern Larsson en fråga på samma tema. I mitt svar hänvisade jag då till att det pågick en rättsprocess där departementet följde utvecklingen och noggrant skulle analysera slutsatserna av ärendet när det slutligen blev avgjort. Som frågeställaren nu mycket riktig påpekar har ärendet återförvisats till Energimarknads-inspektionen för förnyad prövning. Detta innebär att det kan dröja innan ärendet slutligen är avgjort.

Jag överväger mot denna bakgrund att låta utreda frågan om samredovisning i någon av de utredningar som regeringen planerar att tillsätta under året. Det är dock för tidigt att i dag säga något om hur uppdraget kommer att utformas och när arbetet kan vara klart.

Stockholm den 12 april 2017

Ibrahim Baylan

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.