Ekonomiska förbindelser och mänskliga rättigheter i Kina

Skriftlig fråga 2008/09:838 av Sachet, Ameer (s)

Sachet, Ameer (s)

den 9 april

Fråga

2008/09:838 Ekonomiska förbindelser och mänskliga rättigheter i Kina

av Ameer Sachet (s)

till statsrådet Ewa Björling (m)

Sverige och västländerna har nu i mer än ett decennium haft nära, omfattande och varaktiga förbindelser med diktaturen Kina. De växande handelsförbindelserna och ömsesidiga företagsetableringarna förklarades och försvarades länge med argumentet att de ekonomiska kontakterna skulle främja en demokratisk utveckling i Kina.

I dag, efter mer än tio år, är diktaturens grepp över Kina oförändrat. Polisstatens övergrepp mot oliktänkande och nationella minoriteter fortsätter liksom censuren av till exempel Internet. Varken tortyr eller dödsstraff är förbjudet i Kina. Organisationer som fackföreningar och religiösa samfund är inte tillåtna, både fredliga sammankomster och demonstrationer slås brutalt ned. Varken förhållandena i Tibet eller de under OS talar för att ökade kontakter med demokratier påskyndar någon som helst demokratisk utveckling i Kina. Snarare är det så att Kina med hjälp av sitt ökade ekonomiska inflytande i världen förhindrar andra diktaturers fall. Exempel på detta ser vi i Asien (till exempel Nordkorea och Burma) och inte minst i Afrika (till exempel Sudan och Zimbabwe). Världens envåldshärskare har nu en mäktigare ekonomisk supermakt än gamla Sovjetunionen att vända sig till. Kina tillhandahåller också vapen och träning av inhemsk polis i förtryck.

På vilka omständigheter och fakta grundar sig statsrådets uppfattning att ekonomiska förbindelser förbättrat mänskliga rättigheter och påbörjat en ekonomisk utveckling i Kina?

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2009-04-09 Anmäld: 2009-04-14 Besvarad: 2009-04-20 Svar anmält: 2009-04-21
Svar på skriftlig fråga (Besvarad 2009-04-20)