ekdöd i Kalmar län

Skriftlig fråga 2000/01:1466 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-27
Besvarad
2001-07-10
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2000/01:1466

av Chatrine Pålsson (kd) till miljöminister Kjell Larsson om ekdöd i Kalmar län

Nya studier har genomförts gällande den tilltagande ekdöden i Kalmar län, med syfte att finna orsakerna till skadorna på ekarna. Dessa studier har huvudsakligen finansierats av lokala aktörer i södra Sverige.

Studierna har visat att den generella skadebilden förvärrats för ekarna sedan 1988. En fjärdedel av de inventerade ekarna är skadade och närmare 70 % har en reducerad tillväxt. Skogsvårdsstyrelsen skriver bl.a. i sin europeiska rapport från år 2000 att det generellt sett inte finns någon anledning att förvänta sig en skogsdöd i Sverige, men att det för vissa arter och regioner rapporterats en svår dödlighet (t.ex. för ek).

I Sverige som helhet är forskningen kring ekskador och ekdöd mycket begränsad. Regeringen har visserligen reserverat en ökad andel finansiella medel för inköp av skog, men detta är ingen lösning på problemet. Det behövs ännu mer specifik forskning gällande ekskador.

Miljöminister Kjell Larsson har tidigare, som svar på en fråga från mig i mars förra året, sagt att han är beredd att bidra till att bättre kunskap tas fram gällande ekdöden. De forskare på området som vi har varit i kontakt med har dock inte märkt att någon utökad forskning kommit till stånd, och undrar när miljöministern ska infria sitt löfte. Mot denna bakgrund vill jag fråga miljöministern:

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att förbättra förutsättningarna för den specifika forskningen om orsakerna bakom ekdöden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1466 besvarad av

den 10 juli

Svar på fråga 2000/01:1466 om ekdöd i Kalmar län

Miljöminister Kjell Larsson

Chatrine Pålsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra förutsättningarna för den specifika forskningen om orsakerna bakom ekdöden.

Som jag sade i mitt svar till Chatrine Pålsson förra året är de skador som rapporterats i såväl Sverige som i andra delar av Europa inte ett problem som enkelt går att åtgärda. Orsakerna är alltför ofullständigt kända och ekdöden beror sannolikt på en rad olika faktorer. Som jag också sade är jag beredd att bidra till att bättre kunskap tas fram så att konkreta åtgärder kan vidtas.

Betydande insatser görs i dag på såväl lokal som central nivå för att kartlägga problemen. Sedan Chatrine Pålsson senast frågade mig om forskning beträffande ekskadorna har riksdagen beslutat om regeringens forskningspolitiska proposition 2000/01:3. Genom beslutet fastställs en ny organisation för forskningsfinansiering, där forskning till stöd för naturvård samlas under ett forskningsråd för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Ökade medel anslås också. I den ekonomiska vårpropositionen år 2001 anslås bl.a. ytterligare 80 miljoner kronor till forskning om biologisk mångfald och ekologiskt hållbar utveckling. Kontakter har nu skett mellan Skogsstyrelsen och Formas för att utforma forskningsverksamheten beträffande ekskadorna. Därmed anser jag att goda förutsättningar har skapats för utökad forskning om detta miljöproblem och hyser därför förhoppningar att vi snart kan få en tydligare bild av orsakerna till ekdöden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.