efter aktivtetsgarantin

Skriftlig fråga 2000/01:150 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-30
Anmäld
2000-11-07
Besvarad
2000-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 oktober

Fråga 2000/01:150

av Maria Larsson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om efter aktivtetsgarantin

Aktivitetsgarantin började användas i hela landet den 1 augusti 2000. Den riktar sig till personer som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna på arbetsförmedlingen. Aktiviteten ska ske på heltid. Målen är klart uttryckta, att från aktivitetsgarantin finns bara tre utgångar; reguljärt arbete, reguljär utbildning eller avstängning från a-kassa.

Personalen på landets arbetsförmedlingar har nu satt i gång verksamheten. Redan i dag tycker man sig kunna se att några som gått in i aktivitetsgarantin av olika skäl står oerhört långt från såväl reguljärt arbete som reguljär utbildning.

Vilka åtgärder avser ministern företa för de personer som av olika skäl ej kan ta sig in på reguljär arbetsmarknad, reguljär utbildning men som inte heller förtjänar avstängning från a-kassa?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:150 besvarad av

den 9 november

Svar på fråga 2000/01:150 om aktivitetsgarantin

Näringsminister Björn Rosengren

Maria Larsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser vidta för de personer som av olika skäl inte kan ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden respektive till en reguljär utbildning, men som heller inte förtjänar avstängning från arbetslöshetsersättning.

Aktivitetsgarantin vänder sig till de arbetssökande som varit, eller riskerar att bli inskrivna som arbetslösa hos arbetsförmedlingen under minst 24 månader. Bland dessa finns både personer som uppbär arbetslöshetsersättning och de som inte gör det. Det faktum att de är inskrivna som arbetslösa hos arbetsförmedlingen tyder på att arbetsförmedlaren gjort bedömningen att den arbetslöse har möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden eller ta sig vidare till en utbildning. Givetvis är det så att de arbetslösa har olika förutsättningar och för vissa är det svårare och tar längre tid än för andra, men har den arbetssökande inga förutsättningar alls att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden kan denne knappast anses stå till arbetsmarknadens förfogande och bör då inte vara ett föremål för arbetsmarknadspolitiken.

Ett av syftena med aktivitetsgarantin är just att kunna skräddarsy insatser för arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden och på detta sätt öka deras chanser att erhålla ett reguljärt arbete. Det som också är förmånligt är ju just att insatsen inte upphör förrän man tillsammans löst situationen för den arbetssökande. Detta arbete bygger på en handlingsplan som arbetsförmedlaren tagit fram i samråd med den arbetssökande.

De personer som omfattas av aktivitetsgarantin har således, enligt arbetsförmedlingen och dem själva, en möjlighet att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Hur detta ska gå till finns registrerat i den individuella handlingsplanen som ligger till grund för aktiviteterna inom ramen för garantin.

Avslutningsvis vill jag bara erinra Maria Larsson om att grundvillkoret för att få ersättning från arbetslöshetsersättningen är att man står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete. Att inte acceptera ett erbjudande om skräddarsydda insatser inom ramen för aktivitetsgarantin för att man så snabbt som möjligt ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning är detsamma som att säga att man inte vill ha ett arbete. Jag avser därför inte att vidta några åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.