Till innehåll på sidan

Effektivisering inom samhällsbyggnadsområdet

Skriftlig fråga 2005/06:1976 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-08-04
Besvarad
2006-08-14
Besvarad
2006-08-18
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 augusti

Fråga 2005/06:1976 av Ragnwi Marcelind (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Effektivisering inom samhällsbyggnadsområdet

Statskontoret redovisade förra året i rapporten Stor potential för effektivisering hos statliga myndigheter genom automatiserad elektronisk ärendehantering att myndigheterna har kommit olika långt när det gäller att utnyttja modern teknik som en hjälp i ärendehanteringen. Statskontoret kartlade olika ärenden som berör bostadssektorn. I flera fall fann man att den beräknade tidsvinsten av elektronisk automatisering är så betydande att den motiverar en processanalys i syfte att klarlägga ärendets fulla potential för automatisering och kostnadseffektivisering.

Regeringen har i den nyligen beslutade strategin lagt fast några mål, som en effektivare informationshantering och en snabbare och säkrare hantering genom elektronisk ärendehantering. Myndigheterna ska ta fram strategier för automatisering och analysera vilka formkrav som behöver tas bort.

I verkligheten ser vi inga påtagliga effektiviseringar under innevarande mandatperiod. Väntetiderna och därmed kostnaderna till och med ökar i handläggningen av enskilda ärenden som syftar till att skapa ett bättre boende och möjliggöra en effektiv fastighetsmarknad. Svenska myndigheters e-tjänster tappar återigen i internationell ranking. En årlig e-myndighetsundersökning visar på ett ovanligt lågt förtroende för svenska myndigheter. Bara 22 % tycker att myndigheterna arbetar effektivt ihop, vilket är näst lägst i den internationella undersökningen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga samhällsbygnadsministern:

Vad avser samhällsbyggnadsministern att göra för att få fram en faktisk effektivisering av handläggningen av ärenden inom samhällsbyggnadsområdet genom bättre utnyttjande av e-tjänster?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1976 besvarad av

den 14 augusti

Svar på fråga 2005/06:1976 om effektivisering inom samhällsbyggnadsområdet

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin

Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få fram en faktisk effektivisering av handläggningen av ärenden inom samhällsbyggnadsområdet genom bättre utnyttjande av e-tjänster.

Våra myndigheter har redan åstadkommit många förenklingar och effektiviseringar genom användning av informationsteknik. Enligt den senaste undersökningen som Cap Gemini genomfört på uppdrag av EU-kommissionen ligger svenska myndigheter på tredje plats i Europa med att erbjuda onlinetjänster till medborgare och företag. Jag delar därför inte Ragnwi Marcelinds ensidigt negativa beskrivning av myndigheternas ärendehantering. Effektivisering och utveckling till att bli en så kallad 24-timmarsmyndighet ingår i alla myndigheters ordinarie uppdrag. Det finns dock fortfarande en stor potential till ytterligare effektiviseringar och serviceförbättringar.

I den nyligen beslutade strategin för fortsatt utveckling av den elektroniska förvaltningen och 24-timmarsmyndigheten har regeringen bland annat lagt fast övergripande mål för den statliga förvaltningens fortsatta IT-baserade utvecklingsarbete, vilka ska vara uppfyllda år 2010. Varje enskild myndighet ansvarar för den egna verksamhetsutvecklingen och för att bidra till att målen enligt strategin uppfylls. Verket för förvaltningsutveckling (Verva) kommer att ha en central roll när det gäller att främja utvecklingen i enlighet med strategin. Samtidigt kommer regeringen att göra regelbundna uppföljningar i vilken takt och på vilket sätt som myndigheterna utvecklas i enlighet med strategins målsättningar.

En förutsättning för effektiviserad ärendehantering och elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter är elektronisk identifiering. Då små myndigheter och kommuner inte alltid har tillräckliga resurser för att utnyttja e-legitimationer, har regeringen i enlighet med 2006 års tilläggsbudget 1 gett Verva i uppdrag att under en treårsperiod stimulera en ökad användning av e-legitimationer och nya e-tjänster i förvaltningen. Min förhoppning är att detta arbete ska stärka de ekonomiska förutsättningarna för offentliga e-tjänster.

Då Ragnwi Marcelinds fråga omfattar handläggningen av ärenden inom samhällsbyggnadsområdet, vill jag passa på att nämna några exempel på det arbete som pågår för att göra verksamheten inom detta område mer effektiv.

Inom Lantmäteriverket har ett system för elektronisk signatur i förrättningsverksamheten utvecklats. Vidare pågår för närvarande en utredning där förutsättningarna för kommunikation med sakägare via Internet ses över. För att möjliggöra elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning arbetar Lantmäteriverket även med en rapport som ska presentera förslag till erforderliga författningsändringar. Detta då de nuvarande reglerna i fastighetsbildningslagen utesluter möjligheterna att göra en ansökan i elektronisk form. Ett exempel på en Internetbaserad tjänst som har varit i bruk under några år är ”Fråga lantmätaren”, där den enskilde bland annat har möjlighet att ställa frågor om förhållanden kring en viss fastighet.

När det gäller fastighetsbildningen vill jag också peka på de åtgärder som under senare år har vidtagits för att rationalisera och effektivisera ärendehandläggningen. Dessa åtgärder @ till exempel tillgång till digitalt lagrad geografisk information och introduktion av en digitalt baserad förrättningsprocess @ har bland annat medfört sänkta kostnader och kortare handläggningstider för avstyckning och fastighetsreglering. Utvecklingen inom detta område fortgår genom att exempelvis skapa ökad tillgänglighet till äldre material genom inskanning av förrättningsakter och detaljplaner.

Handläggningen av ärenden inom samhällsbyggnadsprocessen är bland annat beroende av tillgång till geografisk information och fastighetsinformation. Inom detta område kan jag bland annat konstatera att Lantmäteriverket har färdigställt en rikstäckande databas med geografiska grunddata och därmed har en viktig byggsten i landets digitala infrastruktur lagts på plats.

På motsvarande sätt utvecklas också den information som inryms i fastighetsregistret. Lantmäteriverket har påbörjat ett projekt som syftar till att förbättra informationen i fastighetsregistrets allmänna del inklusive registerkartan. Den förbättrade kvaliteten kommer bland annat att betjäna fastighetsbildningen samt övriga delar av samhällsbyggandet.

I detta sammanhang vill jag också lyfta fram att Lantmäteriverket, genom en instruktionsändring, nyligen har fått ett nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Lantmäteriverket svarar även för samordning och stöd vid genomförande av EG-direktiv inom verksamhetsområdet.

Vidare behandlades ansökningsförfarandet till inskrivningsmyndigheten nyligen av regeringen i propositionen Elektroniskt ansökningsförfarande i inskrivningsärenden m.m. (prop. 2005/06:28). Regeringen lämnade där förslag som bland annat syftar till att möjliggöra elektronisk ansökan till inskrivningsmyndigheten. Några exempel på ärenden som inskrivningsmyndigheten hanterar är ärenden om inteckning och lagfart. Propositionen är numera antagen av riksdagen och lagändringarna har trätt i kraft.

Under hösten 2005 redovisade Lantmäteriverket ett regeringsuppdrag avseende hur informationsutbytet mellan bland annat kommuner, länsstyrelser och lantmäterimyndigheter kan förbättras för att erhålla en effektiv digital detaljplaneprocess. Rapporten innehåller bland annat förslag till fortsatt utvecklingsarbete inom området. Den fortsatta beredningen av frågan har resulterat i att Boverket fått regeringens uppdrag att i samverkan med Lantmäteriverket och Sveriges Kommuner och Landsting samt med stöd av bland annat ett urval länsstyrelser och kommuner utveckla de idéer som redovisas i nämnda rapport, i syfte att skapa förutsättningar för en nationellt harmoniserad digital hantering av detaljplaneprocessen. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 30 juni 2007.

I samarbete med länsstyrelserna genomför Boverket under hösten 2006 en fördjupad förstudie för att möjliggöra elektronisk handläggning av räntebidrag, investeringsbidrag och samtliga typer av investeringsstimulanser. Även elektronisk signatur ingår. Funktionen, som kommer att medföra stor effektivisering, beräknas tas i drift under år 2007.

Som framgår av ovan nämnda exempel pågår ett aktivt arbete med att vidareutveckla e-tjänster inom samhällsbyggnadsområdet. Jag kommer att bevaka och följa den fortsatta utvecklingen av elektronisk förvaltning med stort intresse. Min förhoppning är att det inom en snar framtid kommer att finnas ännu bättre och mer utvecklade e-tjänster vid våra myndigheter. Detta kommer bland annat att bidra till en effektivare ärendehantering och större förtroende för våra myndigheter till gagn för såväl enskilda som för samhället i stort.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.