domstolstrots

Skriftlig fråga 1998/99:205 av Sandlin, Lena (s)

Sandlin, Lena (s)
Fråga 1998/99:205 av Lena Sandlin (s) till statsrådet Britta Lejon om domstolstrots

den 18 december

I kommuner och landsting pågår lag- och domstolstrots. Den som t.ex. söker bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller en insats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan inte förutse socialnämndens beslut. Även om han/hon efter ett överklagande får rätt i domstol är det inte alls säkert att domen verkställs. Rättssäkerheten är därmed satt ur spel.

Under de senaste åren har trotset uppmärksammats särskilt vid några tillfällen. Hovrätten i Skåne och Blekinge fann 1995 att en nämnd i Olofström gjort sig skyldig till domstolstrots när den inte verkställde en länsrättsdom om ekonomiskt bistånd och Socialstyrelsen redovisade ett stort antal icke verkställda domar samt lagtrots i sin slutrapport över uppföljningen av handikappreformen från 1994.

Lokaldemokratikommittén (SOU 1993:109), slog fast att vägen via brottsbalken inte är framkomlig, främst ur demokratisynpunkt. Redan existerande svårigheter med att t.ex. rekrytera förtroendevalda förstärks. Kommittén kom med några förslag till sanktioner, men förslagen kritiserades kraftigt varpå utredningen lades i malpåse. Trotset har också utan framgång utretts av Finansdepartementet (Ds 1995:27). Självklart måste det finns en bestämmelse om tjänstefel, det är ingen bra lösning att låta enskilda förtroendevalda bli ansvariga därför att kommuner och landsting inte prioriterar i verksamheten så att lagar och domar kan efterlevas. Rättsäkerheten måste dock säkrast.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att komma tillrätta med detta problem?

 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 1998-12-18 Anmäld: 1998-12-21 Besvarad: 1999-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga