Domen mot Nasrin Sotoudeh i Iran

Skriftlig fråga 2018/19:420 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-18
Överlämnad
2019-03-19
Anmäld
2019-03-26
Svarsdatum
2019-03-27
Sista svarsdatum
2019-03-27
Besvarad
2019-03-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

38 år i fängelse är ett nästan dubbelt så långt straff som det som vi i vårt demokratiska rättssamhälle kallar för ”livstid”. Människor som döms till livstid, vår lags strängaste straff, har gjort de mest horribla gärningar i form av särskilt grovt dödligt våld. Och man undrar då: Vad har en människa gjort för att förtjäna en dom som är dubbelt så hård?

Domen jag talar om handlar, förutom dubbel livstid med våra mått mätt, även om 148 piskrapp. ETTHUNDRAFYRTIOÅTTA! Och återigen, vad har en människa gjort för att förtjäna ett sådant straff?

Svaret är: stått upp för andra människors fri- och rättigheter.

För i exemplet jag har i min fråga är allt tvärtom i förhållande till vårt eget rättssystem. Den dömda står upp för mänskliga rättigheter, och rättsprinciperna och rättssystemet som dömt henne är fruktansvärt. Jag skriver om Nasrin Sotoudeh, iransk advokat och människorättsaktivist, som i förra veckan fick sin dom efter att ha försvarat de kvinnor som förra våren i uppmärksammade protester över hela landet krävde sin rätt. Att regimen i Teheran inte accepterar oliktänkande är ingen nyhet, men att som nu så brutalt ge sig på nästa led, den som försöker tillgodose de anklagades mänskliga rättigheter, är en helt ny dimension av förtryck.

När ett system är kriminellt och dömer den med rätten på sin sida måste vi som rättssamhälle, med en feministisk utrikespolitik och som en av världens starkaste och viktigaste röster för mänskliga rättigheter, stå upp för den som drabbas. Vi måste stå upp för Nasrin Sotoudeh, som döms för att ha ägnat hela sitt liv för kvinnors rättigheter! Över hela världen höjs röster mot denna uppenbart orättfärdiga dom. Miljontals har nåtts av Amnestys kampanj, tiotusentals intellektuella världen över skriver, FN och EU har protesterat starkt och tydligt. När du läst hit har det gått ungefär lika lång tid som det tar att få sju av de där etthundrafyrtioåtta piskrappen, eller som två minuter av 38 år.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad säger och gör ministern och regeringen för Nasrin Sotoudeh, och med det för alla andra i Iran orättfärdigt dömda kvinnor? 

Svar på skriftlig fråga 2018/19:420 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:420 av Anders Österberg (S) Domen mot Nasrin Sotoudeh i Iran, fråga 2018/19:421 av Fredrik Malm (L) Stöd till de iranska människorättsaktivisterna och fråga 2018/19:422 av Azadeh Rojhan Gustafsson (S) Mänskliga rättigheter i Iran

Anders Österberg, Fredrik Malm och Azadeh Rojhan Gustafsson har frågat mig om hur regeringen agerar med anledning av domen mot människorättsjuristen Nasrin Sotoudeh och situationen för dömda kvinnor och människorättsaktivister i Iran. Azadeh Rojhan Gustafsson har också frågat mig om vad regeringen gör för fackliga aktivister som Esmail Bakhshi och Sepideh Gholian. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Domen mot Nasrin Sotoudeh är mycket bekymmersam. UD har tagit upp fallet under samtal med seniora iranska företrädare på hög nivå samt med Irans ambassadör, omgående efter att domen blev känd.

Jag har också offentligt tydliggjort att jag står bakom EU:s uttalande i frågan. EU förväntar sig en omedelbar översyn av Nasrin Sotoudehs dom, samt att Iran säkerställer skyddet för hennes rätt att överklaga domen.

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är fortsatt mycket dålig. Sveriges position vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är tydlig. Vi kräver fortsatt att Iran respekterar mänskliga rättigheter. Utöver bilaterala kontakter arbetar vi systematiskt och löpande med dessa frågor i FN och genom EU i kontakter med iranska företrädare - så även beträffande enskilda ärenden.

Mänskliga rättigheter tas alltid upp i våra möten med Iran. Diskriminering av flickor och kvinnor är exempel på frågor som regelbundet lyfts. Att skydda, främja och stödja ett brett spektrum av människorättsförsvarare är en annan tydlig prioritering i svensk utrikespolitik. Situationen för människorättsförsvarare i Iran fortsätter att försämras, en utveckling Sverige finner oacceptabel.

Fängslandet av fackliga aktivister och den behandling de utsätts för under fångenskap är mycket oroväckande. Yttrandefriheten och förenings- och församlingsfriheten måste respekteras. Detta tas bland annat upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som publicerades i april 2017. Vi lyfter frågan om fackliga rättigheter regelbundet med Iran, senast i möte nu i mars med iranska företrädare. Användningen av tortyr och det omfattande tillämpandet av dödsstraff i Iran är alarmerande.

Stockholm den 27 mars 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.