Domen mot Amirsalar Davoudi

Skriftlig fråga 2018/19:723 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-06-05
Överlämnad
2019-06-06
Anmäld
2019-06-10
Sista svarsdatum
2019-06-12
Svarsdatum
2019-06-13
Besvarad
2019-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Människorättsadvokaten Amirsalar Davoudi är det senaste offret för de iranska myndigheternas offensiv mot de som står upp för mänskliga rättigheter. Han har bland annat försvarat bahaier i mål rörande iranska myndigheters stängning av affärer ägda av bahaier. Hans straff är 30 år i fängelse och 111 piskrapp. En chockerande och orättfärdig dom.

Davoudi är dömd för att ha exponerat brott mot mänskliga rättigheter. Det är något han borde belönas och inte straffas för. Genom det här straffet visar de iranska myndigheterna att människorättsadvokater betraktas som folkfiender av staten i Iran.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Hur kommer ministern att agera med anledning av domen mot Amirsalar Davoudi?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:723 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:723 av Anders Österberg (S) Domen mot Amirsalar Davoudi

Anders Österberg har frågat mig om hur regeringen agerar med anledning av domen mot människorättsadvokaten Amirsalar Davoudi.

Sveriges position vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är tydlig. Att skydda, främja och stödja ett brett spektrum av människorättsförsvarare är också en tydlig prioritering i svensk utrikespolitik.

Den allmänna situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är fortsatt djupt oroväckande liksom domen mot Amirsalar Davoudi, inte minst som den är ytterligare en av en mängd domar mot MR-försvarare. Utvecklingen för dessa i Iran fortsätter att försämras, en utveckling Sverige finner oacceptabel.

Från svensk sida fortsätter vi därför att ta upp dessa fall under samtal med seniora iranska företrädare.

Vi fortsätter kräva att Iran respekterar mänskliga rättigheter.

Utöver bilaterala kontakter arbetar Sverige systematiskt och löpande med dessa frågor i FN och genom EU i kontakter med iranska företrädare - så även beträffande enskilda ärenden.

Flertalet av dessa frågor tas upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran som offentliggjordes i april 2017.

Stockholm den 13 juni 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.