Till innehåll på sidan

Dömda som begår nya brott i avvaktan på att avtjäna sitt straff

Skriftlig fråga 2017/18:1616 av Roger Haddad (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-08-16
Överlämnad
2018-08-17
Anmäld
2018-08-30
Svarsdatum
2018-08-31
Sista svarsdatum
2018-08-31
Besvarad
2018-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen uppmärksammade tidningen Aftonbladet att en person som misstänks för brott, i detta fall bilbränderna i Göteborg nyligen, så sent som i juli dömts för andra brott men sedan försatts på fri fot. Liberalerna menar att det är problematiskt att personer som döms för grova brott kan fortsätta att begå andra allvarliga brott under tiden de är ute i det fria och i avvaktan på verkställighet av sitt straff. Liberalerna anser att regeringen borde ändra lagen så att Kriminalvården får tydligare och skarpare direktiv och snabbare kan agera gentemot den som döms för brott.

I dag är det placeringssektionen som efter inställelse av den berörde gör en bedömning följt av en säkerhetsklassning och sedan en placering på exempelvis en anstalt om straffet är fängelse.

Vi menar att det brister i systemet när personer som är beredda att ta till våld och begå hänsynslösa brott kan försättas på fri fot i stället för att häktas eller snabbt inställa sig för placering på en anstalt.

Mot bakgrund av detta återkommande problem vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:

 

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att förändra och därmed förkorta tiden från domstolsbeslut till dess att en person som dömts för brott börjar avtjäna sitt straff?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1616 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)




Svar på fråga 2017/18:1616 av Roger Haddad (L)
Dömda som begår brott i avvaktan på att avtjäna sitt straff

Roger Haddad har frågat mig om regeringen avser vidta några åtgärder för att förändra och därmed förkorta tiden från domstolsbeslut till dess att en person som dömts för brott börjar avtjäna sitt straff.

Om en misstänkt person döms för ett brott och han eller hon är häktad i målet är det domstolens uppgift att pröva om personen ska stanna kvar i häkte till dess domen vinner laga kraft. Vid bedömningen ska domstolen pröva bl.a. om det finns risk för fortsatt brottslighet, s.k. recidivfara. Rätten ska därutöver pröva om fortsatt häktning är proportionerligt.

Riksdagen har nyligen sagt ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. Den nya strafftidslagen svarar bättre mot dagens krav på en effektiv och ändamålsenlig verksamhet och ett rättssäkert förfarande. Den nya lagen innebär en modernisering och omarbetning av regelverket för att göra det tydligt och enklare att förstå och tillämpa. Kravet på att ett föreläggande om inställelse ska utfärdas utan dröjsmål har nu reglerats i lag. Den nya lagen innebär även en anpassning till systemet med överförande av straffverkställighet mellan olika länder. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2019.

Att hålla personer som begår grova brott borta från gatorna är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är ytterst angeläget att människor kan känna sig trygga och säkra i sitt eget bostadsområde. Det är bland annat anledningen till att regeringen nu gör den största satsningen på polisen på väldigt många år.

Stockholm den 30 augusti 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.