Doktoranders villkor
Skriftlig fråga 2015/16:1244 av Linda Snecker (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-19
- Överlämnad
- 2016-05-19
- Anmäld
- 2016-05-20
- Svarsdatum
- 2016-05-25
- Sista svarsdatum
- 2016-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Doktoranders villkor när det gäller finansiering är vitt skilda. Vissa finansieras under hela forskningstiden av lärosätet, andra via externa forskningsmedel eller stipendier.
Somliga lärosäten anser sig ha hela ansvaret för finansieringen. Om finansieringen uteblir ska alltså högskolan med egna medel försörja doktoranden. Andra tolkar det som att högskolan inte har något ovillkorligt ansvar, eller att det finns ett delat ansvar mellan högskolan och doktoranden. De praktiska och ekonomiska skillnaderna kan vara stora inom en och samma institution på lärosätet.
Hur studierna finansieras har bland annat betydelse för hur mycket tid som kan ägnas åt studierna och därmed hur lång studietiden blir. Även lönen och den sociala tryggheten påverkas.
Det tar olika lång tid för doktorander att färdigställa sina studier och forskning beroende på att skilda typer av forskning ser väldigt olika ut. Forskning och resultatsammanställning kan även vara svår att planera och avsätta tid till. Många doktorander känner sig stressade det sista året, och en del misslyckas med att sammanställa sina resultat till en färdig doktorsexamen beroende på tids- och finansieringsbrist.
Att till exempel kunna ansöka om ett par månaders extra finansiering för att färdigställa sin examen skulle hjälpa många doktorander och skulle även ge en samhällsvinst eftersom fler doktorandexamina skulle kunna färdigställas.
Mot bakgrund av vad som har anförts ovan vill jag fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att fler doktorander får den tid som behövs för att färdigställa sin doktorsexamen?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1244 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/02470/UH | ||
Utbildningsdepartementet | ||||
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1244 av Linda Snecker (V) Doktoranders villkor
Linda Snecker har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att fler doktorander får den tid som behövs för att färdigställa sin doktorsexamen. I sin fråga belyser Linda Snecker doktoranders skilda ekonomiska villkor och att finansieringen har betydelse för hur mycket tid som kan ägnas åt studierna och därmed hur lång studietiden blir.
Utbildningen på forskarnivå är ett första steg mot en fortsatt forskarkarriär och det är därför angeläget att kvinnor och män som är doktorander erbjuds trygga villkor och goda förutsättningar för att genomföra utbildningen. Osäker finansiering och osäkra villkor riskerar inte bara att medföra skillnader i hur mycket tid som kan ägnas åt studierna och därmed hur lång studietiden blir. Detta riskerar även leda till att vissa grupper från början väljer bort utbildning på forskarnivå och en fortsatt forskarkarriär till förmån för arbeten som erbjuder tryggare villkor.
I dag arbetar många doktorander vid universitet och högskolor med liknande uppgifter men med olika studiesociala villkor, beroende på vilken finansieringsform som ligger till grund för doktorandens försörjning. De flesta doktorander är anställda som doktorander, och därmed berättigade till samma förmåner och villkor som vid andra statliga anställningar. Men andra finansieringsformer, som exempelvis utbildningsbidrag och externa stipendier används fortfarande i viss omfattning. Villkoren för doktorander med stipendier blir då varierande beroende på de villkor som stipendiegivaren erbjuder, något som riskerar att medföra att fullgoda studiesociala villkor inte alltid är garanterade. Regeringen har därför funnit skäl att se över villkoren för doktorander med utbildningsbidrag eller stipendier.
För att attrahera den kompetens som svensk forskning behöver är det även angeläget att skapa attraktiva karriärvägar där forskare bedöms utifrån sina meriter. Det är en viktig förutsättning för att nå det mål regeringen satt upp, att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer.
Med dessa utgångspunkter, och i syfte att säkra återväxten av framstående unga forskare i Sverige, tillsatte regeringen i juni 2015 (dir. 2015:74) en särskild utredare för att bl.a. se över hur villkoren kan förbättras för doktorander och hur den meriteringsanställning som regleras i högskoleförordningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär.
Utredningen, som antog namnet Forskarkarriärutredningen, överlämnade den 31 mars 2016 sitt betänkande Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29) till Utbildningsdepartementet. I betänkandet presenteras utredningens förslag till åtgärder bl.a. i fråga om hur villkoren kan förbättras för kvinnor och män som är doktorander och hur meriteringsanställningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär. Utredningens förslag remissbehandlas t.o.m. den 17 juni 2016. Efter detta kommer regeringen att ta ställning till utredningens förslag.
Stockholm den 25 maj 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.