Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

diskriminering i rättsväsendet

Skriftlig fråga 2003/04:1103 av Osman Sherifay, Mariam (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-22
Anmäld
2004-04-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-04-29
Svar anmält
2004-04-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 april

Fråga 2003/04:1103

 av Mariam Osman Sherifay (s) till justitieminister Thomas Bodström om diskriminering i rättsväsendet

Rattfulla invandrare döms till hårdare straff än rattfulla med svensk bakgrund, enligt en undersökning som Sveriges Radios program Kaliber gjort. Detta trots att rattfulla svenskar hade både högre promillehalt och fler noteringar i registret jämfört med personer med utländsk bakgrund.

Undersökningen visar ett allvarligt exempel på diskriminering.

Är detta ett enskilt område där vi inte är lika inför lagen, eller är det praxis i hur domstolar dömer?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet följande:

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att rättsväsendet ska fungera lika för alla?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1103 besvarad av

den 29 april

Svar på fråga 2003/04:1103 om diskriminering i rättsväsendet

Justitieminister Thomas Bodström

Mariam Osman Sherifay har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att rättsväsendet ska fungera lika för alla.

När det gäller de uppgifter som under den gångna veckan har presenterats om domstolarnas handläggning av åtal angående grovt rattfylleri, vill jag inledningsvis framhålla att försiktighet är påkallad när det gäller att bedöma och dra slutsatser av de uppgifter som redovisats. Särskilt som de undersökningar som gjorts kommit till olika resultat när det gäller frågan om invandrare döms hårdare än befolkningen i övrigt. Om personer med utländsk bakgrund döms annorlunda på grund av sin etniska tillhörighet är det givetvis allvarligt.

Principen om allas likhet inför lagen är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Att förebygga och motverka diskriminering inom rättsväsendet är dessutom av avgörande betydelse för att allmänhetens tilltro till rättsväsendet ska kunna upprätthållas. Mot denna bakgrund pågår sedan en tid ett omfattande och prioriterat arbete med diskriminerings- och mångfaldsfrågor inom rättsväsendet.

Som exempel kan nämnas att regeringen under förra året gav Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att utforma särskilda kompetensstrategier i diskrimineringsfrågor. Strategierna, som redovisades till regeringen i höstas, syftar till ett långsiktigt, kontinuerligt och heltäckande arbete med diskrimineringsfrågorna. Avsikten är bland annat att skapa en insikt om att diskriminering kan förekomma inom den egna verksamheten och påvisa vilka faktorer som kan ligga bakom diskriminerande beteenden. För att följa upp arbetet med strategierna ska myndigheterna, senast i samband med nästa års årsredovisningar, lämna en beskrivning och analys av de åtgärder som har vidtagits med anledning av strategierna.

Ett ytterligare led i arbetet för att förebygga och motverka diskriminering inom rättsväsendet är att öka andelen anställda med utländsk bakgrund. Sedan flera år pågår också ett arbete för att öka denna andel. Arbetet bedrivs dels centralt av Domstolsverket, dels lokalt på de enskilda domstolarna. När det gäller anställningar som domare krävs långsiktiga satsningar, bland annat genom att öka juristutbildningens attraktionskraft hos ungdomar med utländsk bakgrund. Här pågår redan ett arbete ute på universiteten. Det är naturligt att Domstolsverket tar del i detta arbete.

Vidare vill jag nämna det arbete som bedrivs av Utredningen mot strukturell diskriminering, som regeringen tillsatte förra året. Utredningens uppdrag är att granska normer, förhållningssätt och beteenden i samhället som utgör hinder för etniska och religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoritetsbefolkningen. Rättsväsendet är ett av de områden som särskilt ska undersökas. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2005.

Jag vill även lyfta fram det arbete som pågår i den arbetsgrupp som regeringen tillsatte för ett år sedan för att se över genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken inom ett antal politikområden. Inom ramen för arbetsgruppens arbete planeras att i samband med budgetpropositionen för år 2005 lägga fast särskilda integrationspolitiska mål för rättsväsendet. För domstolsväsendets del innebär det bland annat att utbildningsinsatserna i bemötandefrågor och frågor som rör faktorer bakom diskriminering bör intensifieras under de kommande åren.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det pågår ett omfattande arbetet inom rättsväsendet när det gäller diskriminerings- och mångfaldsfrågorna. Jag följer noga utvecklingen och är inte främmande för ytterligare insatser om det skulle visa sig nödvändigt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.