Digitaliseringen i vården

Skriftlig fråga 2016/17:1047 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-03-14
Överlämnad
2017-03-15
Anmäld
2017-03-16
Svarsdatum
2017-03-22
Sista svarsdatum
2017-03-22
Besvarad
2017-03-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Hälso- och sjukvården i Sverige har bland Europas allra längsta väntetider. I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2016 – En god vård? och i Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport för 2016 förstärks bilden av en utveckling med växande vårdköer och växande regionala skillnader i väntetider i vården, inte minst när det gäller primärvården och sjukhusens akutmottagningar. Detta är ett hot mot patientsäkerheten.

Ett av många redskap som skulle kunna bidra till att vända den nu pågående negativa utvecklingen av växande vårdköer är att snabba på och underlätta digitaliseringen inom svensk hälso- och sjukvård. Det finns stora möjligheter att ta till vara på gällande digitalisering av vård. Det handlar exempelvis om ökade möjligheter för patienter till egendiagnos samt läkares möjligheter till rådgivning via distans. Därtill bokningar via internet och digital övervakning av mediciner.

Virtuella vårdrum kan bli viktiga kompletterande redskap för att åstadkomma en mer likvärdig primärvård över hela landet. Detta är av central betydelse när det handlar om att kunna skapa bästa möjliga förutsättningar för vård i glesbygd och landsbygd, men även i städer. En central del handlar om att möjliggöra mer av ett strukturerat användande av digital teknik i vården.

En digitalisering av vård ställer emellertid krav på en omfattande omvandling av nuvarande system, bland annat ersättningsmodeller. Därtill ett långsiktigt förändringsarbete hos samtliga vårdgivare och huvudmän inom hälso- och sjukvården. Det är många aktörer som är inblandade i olika delar av digitaliseringens utveckling i vården. Behovet av mer nationell samordning och tydlig riktning är stort.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilken analys gör regeringen och statsrådet av ersättningsmodeller som snarare riskerar tilliten till digitalisering än stärker patientmötet, och vilka åtgärder för att utveckla nya ersättningsmodeller avser statsrådet att vidta nu för att underlätta alternativa vårdmöjligheter såsom virtuell vård?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1047 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2017/01681/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1047 av Cecilia Widegren (M) Digitalisering i vården

Cecilia Widegren har frågat mig vilken analys jag och regeringen gör av ersättningsmodeller som snarare riskerar tilliten till digitalisering än stärker patientmötet, och vilka åtgärder för att utveckla nya ersättningsmodeller som jag avser att vidta nu för att underlätta alternativa vårdmöjligheter såsom virtuell vård.

Jag och regeringen delar Cecilia Widegrens beskrivning att digitalisering är ett viktigt redskap för att lösa många av hälso- och sjukvårdens utmaningar och öka patientens egen delaktighet i den egna vården. Av den anledningen har Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undertecknat en gemensam överenskommelse om en handlingsplan för genomförande av Vision e-hälsa 2025 för att ytterligare snabba på digitaliseringen i hälso- och sjukvården. Visionen slår fast att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa och välfärd, liksom delaktighet och att ta tillvara på enskildas resurser. Handlingsplanen åsidosätter dock inte befintlig ansvarsfördelning mellan medverkande statliga aktörer eller mellan staten och kommunerna och landstingen utan planen syftar till att skapa ett strukturerat samverkansarbete på e-hälsoområdet.

Hälso- och sjukvårdens ersättningsmodeller är en fråga där ansvarsfördelningen är tydlig. Det är landstingens ansvar att utveckla och tillämpa ändamålsenliga ersättningsmodeller som tar tillvara på digitaliseringens möjligheter. Frågan om ersättningsmodeller kopplat till digitala vårdmöten har lyfts inom ramen för SKLs arbete med ”Förutsättningar för digital utveckling, handlingsplan 2017-2025”. Jag kommer med intresse följa deras fortsatta arbete i frågan.

Stockholm den 22 mars 2017

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.