differentierade alkoholskatter

Skriftlig fråga 1999/2000:1332 av Sandlin-Hedman, Lena (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-08-18
Besvarad
2000-09-01
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 augusti

Fråga 1999/2000:1332

av Lena Sandlin-Hedman (s) till finansminister Bosse Ringholm om differentierade alkoholskatter

I de skandinaviska länderna ses alkoholpolitiken i huvudsak som en del av välfärdspolitiken. I flera EU-länder betraktas alkoholdrycker som jordbruks- eller industriprodukter och hanteras politiskt utan anknytning till socialpolitik eller folkhälsa.

I vissa sydeuropeiska länder är vinlobbyn så stark, att den lyckats pressa alkoholskatten på vin till nollnivå. De låga eller obefintliga skatterna på vin i flera vinproducerande länder kan likställas med skattedumpning och otillbörligt gynnande av hemmamarknaden inom EU och måste synliggöras.

Min fråga till finansministern är vad han ämnar göra för att synliggöra ovan nämnda problem.

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1332 besvarad av

den 1 september

Svar på fråga 1999/2000:1332 om differentierade alkoholskatter

Finansminister Bosse Ringholm

Lena Sandlin-Hedman har frågat mig vad jag ämnar göra för att synliggöra problemet att låga eller obefintliga skatter på vin i flera vinproducerande länder kan likställas med skattedumpning och otillbörligt gynnande av hemmamarknaden inom EU.

Enligt gällande EG-direktiv på alkoholskatteområdet är det möjligt för medlemsstaterna att ha nollskattesats på vin. Vid antagandet av dessa direktiv år 1992 har rådet velat genomföra det närmande av alkoholskattelagstiftningen i medlemsstaterna som rådet fann nödvändigt för att garantera den inre marknadens upprättande och funktion. Direktiven antogs inte i syfte att lösa de konkurrensproblem som fanns mellan olika drycker eller för att få slut på diskriminerande beskattningar i vissa medlemsstater utan i syfte att på bästa sätt garantera den fria rörligheten för olika sorters drycker mellan de olika medlemsstaterna. EG-domstolen har i en dom, mål C-166/98, fastslagit att möjligheten att tillämpa nollbeskattning av vin, till skillnad från vad som gäller beskattning av öl, inte strider mot EG-fördraget.

Enligt artikel 90 andra stycket i EG-fördraget ska ingen medlemsstat på varor från andra medlemsstater lägga sådana interna skatter eller avgifter som är av sådan art att de indirekt skyddar andra varor. Enligt EG-domstolens praxis anses öl och vin vara konkurrerande drycker varför medlemsstaterna vid sin beskattning inte får favorisera den ena drycken, som framställs i det egna landet, till nackdel för den andra drycken, som tas in från andra medlemsstater. Detta innebär bl.a. att en medlemsstat som enbart framställer öl i större omfattning inte kan ha en högre beskattning av vin än av öl. För en medlemsstat som framställer såväl vin som öl i större omfattning är det däremot möjligt att ha nollskattesats på vin.

Jag delar uppfattningen att en positiv minimiskattesats på vin borde införas. Sverige har i arbetet inom EU vid ett flertal tillfällen och i olika sammanhang krävt att EG-reglerna ska ändras så att det inte längre ska vara möjligt att nollbeskatta vin.

I samband med den översyn som kommissionen för närvarande genomför av gällande skattesatser och struktur på alkoholskatteområdet kommer Sverige återigen att kräva att kommissionen föreslår rådet att en positiv skattesats ska införas för vin.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.