Till innehåll på sidan

Det tilltagande sexuella våldet mot kvinnor i Sverige

Skriftlig fråga 2016/17:1805 av Johan Nissinen (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-08-14
Överlämnad
2017-08-15
Sista svarsdatum
2017-08-29
Anmäld
2017-08-31
Svarsdatum
2017-08-31
Besvarad
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

I ett Sverige där våldshandlingarna och kriminaliteten rent allmänt nu ökar exponentiellt utgör det sexuella våldet mot samt kränkandet och förnedringen av landets kvinnor en särskilt oroväckande aspekt. Praktiskt taget varje dag mördas, våldtas, skändas eller förödmjukas ett allt större antal kvinnor i alla åldrar, medan uppklarandet av och utdömandet av straff för sådana brott endast uppgår till några få procent. Samtidigt sprider sig en skräck hos allt fler kvinnor för att röra sig fritt i sina hemorter framför allt efter mörkrets inbrott, men också på vägen hem från arbetet eller på allmän plats såsom näringsställen, särskilt i de allt talrikare kvarter som klassas som ”särskilt utsatta områden'”.

Det är en ohållbar situation och regeringen är påfallande apatisk i frågan, trots att justitie- och inrikesministern är representant för ett parti som säger sig historiskt sett ha kämpat för kvinnans frigörelse och fulla värdighet.

 

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vad avser ministern att göra för att råda bot på den negativa utvecklingen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1805 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2016/17:1805 av Johan Nissinen (SD)

Det tilltagande sexuella våldet mot kvinnor i Sverige

Johan Nissinen har frågat mig vad jag avser att göra för att råda bot på den negativa utvecklingen gällande sexuellt våld mot kvinnor i Sverige.

Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste nationella trygghetsundersökning (NTU 2016) visar på en ökande otrygghet i samhället, liksom en ökning av andelen utsatta för sexualbrott. Det är oroväckande. Samtidigt är bilden inte entydig. Exempelvis så minskar det dödliga våldet mot kvinnor och har gjort så en tid.

Regeringen tar trygghetsfrågorna och våld mot kvinnor på högsta allvar. Sedan tillträdet 2014 har vi intensifierat arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten, särskilt inom området mäns våld mot kvinnor. Det omfattar såväl lagstiftning som omfattande resursökningar till myndigheter och ideella organisationer. I november 2016 beslutade regeringen om en ny tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som började gälla den 1 januari i år.

Med den nya strategin vill regeringen verka för en omorientering och främja utvecklingen inom området. Det framtida arbetet ska i högre grad inriktas mot att förebygga olika former av mäns våld mot kvinnor. Fokus sätts därför på mäns delaktighet i och ansvar för att stoppa våldet. Sammantaget avsätter regeringen drygt 600 miljoner kr till ett åtgärdsprogram med nya insatser 2017-2020. Därutöver bidrar vi med 300 miljoner kr i utvecklingsmedel till kommuner och landsting under samma period och 425 miljoner kr i stöd till kvinnojourerna 2015-2019.

Vi behöver även stärka sexualbrottslagstiftningen. Regeringen ser positivt på Sexualbrottskommitténs förslag om bl.a. en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning och ett oaktsamhetsansvar för de allvarligaste sexualbrotten. Ambitionen är att lägga fram förslag före årsskiftet. Även det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten behöver stärkas för att ge bättre skydd mot hot och kränkningar. Avsikten är att överlämna en proposition till riksdagen inom kort. Dessutom har en utredare fått i uppdrag att se över hur skyddet mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv kan stärkas.

Regeringen har också initierat en brottsförebyggande satsning, som omfattar flera delar. Brås ansvar för nationellt stöd och samordning har förstärkts och länsstyrelserna har fått i uppdrag att ansvara för stöd och samordning på regional nivå. Under våren presenterades ett nytt nationellt brottsförebyggande program. Vidare har ett reformprogram för minskad segregation 2017-2025 lanserats, där trygghetsfrågorna har en framträdande roll.

Vid sidan av förebyggande åtgärder är det viktigt att sexualbrott anmäls, utreds och lagförs. Polisen behöver ökade resurser och polisens arbetsmiljö och karriärvägar måste förbättras. Därför kommer regeringen att föreslå att anslaget till polisen höjs med 2 miljarder kronor för 2018, 2,3 miljarder 2019 och 2,8 miljarder 2020. Sammantaget för perioden innebär det att regeringen satsar 7,1 miljarder kronor på polisen. Det är den största satsning som har gjorts på polisen under 2000-talet. Det ger förutsättningar för ökad trygghet och fler uppklarade brott.

Regeringen har i regleringsbreven för 2016 och 2017 även gett Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten särskilda uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheterna vidtar för att utveckla sina arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt. Polismyndigheten arbetar också aktivt med att, i samverkan med t.ex. festivalarrangörer, hitta sätt att försöka förebygga sexualbrott och andra problem vid publika evenemang.

Jag kommer fortsatt att noga följa utvecklingen inom området och är beredd att vidta ytterligare åtgärder.

Stockholm den 31 augusti 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.