Den sammanhållna landsbygdspolitiken
Skriftlig fråga 2019/20:1804 av Per Åsling (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-14
- Överlämnad
- 2020-07-14
- Besvarad
- 2020-07-28
- Sista svarsdatum
- 2020-07-28
- Svarsdatum
- 2020-07-28
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
För drygt två år sedan fattade riksdagen beslut om regeringens proposition 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop. I propositionen föreslog regeringen en aktiv, långsiktig och holistisk politik för att vända den negativa utvecklingen i Sveriges landsbygder.
Landsbygdens särskildhet bejakades. Riksdagen ställde sig därmed bakom en strategi där landsbygdernas tillgångar och utmaningar för en gångs skull sattes i fokus. Detta i relation till den mer allmänt hållna regionala tillväxtpolitiken. En politik som i praktiskt genomförande inte sällan bortser från landsbygdernas särskilda förutsättningar.
Regeringens proposition byggde i hög grad på de förslag som Den parlamentariska landsbygdskommittén lagt fram i sitt slutbetänkande SOU 2017:1, vilket var förslag som tagits fram i stor politisk enighet och med en samsyn om att nu var det dags att prioritera de glesare befolkade delarna av vårt land.
Det har nu gått tre och ett halvt år sedan kommittén lämnade sina förslag. På många sätt går utvecklingen fortfarande i fel riktning. Centraliseringen av statens egen verksamhet fortsätter. Landsbygdspolitikens helhetsperspektiv för en undanskymd tillvaro i regeringens sektoriserade styrning av sina myndigheter. De resurser som föreslogs i propositionen för genomförandet av förslagen har inte heller tillförts. Omprioriteringar inom landsbygdsprogrammet medför att viktiga satsningar på utveckling i landsbygderna uteblir.
Hela Sverige ska leva visar i sin aktuella genomlysning av vad som hänt sedan Landsbygdskommittén presenterade sina förslag att endast 3 av 75 förslag har genomförts. Detta trots som sagt en bred politisk enighet om kommitténs slutbetänkande.
Den pandemi vi nu genomlever visar på ett övertydligt sätt behovet av att ta vara på hela Sveriges resurser. För att upprätthålla en rimlig beredskap och förmåga att klara framtida kriser måste landsbygdernas resurser tas till vara på ett bättre och mer effektivt sätt än i dag. Facit så här långt har visat att Sverige saknar denna förmåga och beredskap. Regeringens förda politik visar på mycket få konkreta åtgärder för att förverkliga riksdagens beslut.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Hur ser statsrådet på möjligheterna att i rimlig tid realisera de beslut riksdagen fattade med anledning av regeringens proposition 2017/18:179?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1804 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2019/20:1804 av Per Åsling (C)
Den sammanhållna landsbygdspolitiken
Per Åsling har frågat mig hur jag ser på möjligheterna att i rimlig tid realisera de beslut riksdagen fattade med anledning av regeringens proposition 2017/18:179.
Min bedömning är att det finns goda möjligheter att vidta de åtgärder som behövs för att nå det övergripande målet för en sammanhållen landsbygdspolitik i rimlig tid. Flertalet förslag som Landsbygdskommittén lade fram har dessutom redan omhändertagits på olika sätt. Behov och förutsättningar ändras men regeringens långsiktiga arbete inom politikområdet bygger vidare på riksdagens beslut och syftar till att bidra till att en livskraftig landsbygd utformas. Politiken måste ha ett långsiktigt perspektiv och vara uthållig över tid. I det arbetet ingår konkreta satsningar på åtgärder för att stärka utvecklingen i Sveriges landsbygder.
För en långsiktigt hållbar utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra. Sveriges tillväxt och utveckling är beroende även av de värden som finns och produceras på landsbygderna. Inte minst för utvecklingen av framtidens teknik, av den biobaserade och fossilfria ekonomin samt av den framtida livsmedelsförsörjningen. Utvecklingen på landsbygderna är beroende av insatser som görs inom en mängd politikområden. I den landsbygdspolitiska propositionen slås fast att ett minskat landsbygdsperspektiv inom flera politikområden har medverkat till att landsbygdernas potential och möjligheter till hållbar utveckling och tillväxt inte har realiserats. För att ta tillvara landsbygdernas potential måste många politikområden och samhällssektorer bli mer aktiva och samverka bättre för att skapa en helhetssyn som bidrar till utveckling i alla landsbygder.
Genom vårändringsbudgeten för 2019 och budgetpropositionen för 2020 går arbetet med att genomföra landsbygdspolitiken vidare. År 2020 satsar regeringen 2,14 miljarder kronor på reformer för att hela Sverige ska växa, varav 768 miljoner kronor avser åtgärder kopplade till landsbygdspropositionen. Det innefattar omfattande satsningar på bland annat bredband, väg- och järnvägsunderhåll, servicekontor samt genomförandet av livsmedelsstrategin.
I enlighet med januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna, ska vår politik komma hela landet till del och göra det möjligt att leva och bo på landsbygden.
Stockholm den 23 juli 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.