den omreglerade elmarknaden

Skriftlig fråga 1997/98:88 av Hagberg, Michael (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-10-29
Anmäld
1997-11-03
Besvarad
1997-11-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:88 av Michael Hagberg (s) till näringsministern om den omreglerade elmarknaden

Avsikten med omregleringen av den svenska elmarknaden var att ge fördelar för alla elkunder. Men omregleringen har sedan starten den 1 januari 1996 gett vinstfördelar enbart för de stora elkunderna och de stora elföretagen. Det finns därför goda skäl att nu försöka lyfta fram ett annat perspektiv. En verklig elavreglering skulle betyda mycket både för hushållen och elföretagen. Den svenska elbranschen är konservativ och domineras av Vattenfall och Sydkraft. Den har levt i monopol och branschsamförstånd.

Organisationer som SABO, HSB och LRF driver också kravet på en verklig avreglering. Stödet för ett nytänkande är alltså starkt - utanför branschen.

Branschens upplägg är diskutabelt. Det är inte alla hushåll och småföretagare som har råd med en investering på upp till 2 500 kr. Risken att elkonsumenterna blir bundna till en leverantör är uppenbar.

Avser näringsministern vidta åtgärder som även ger hushållen och småföretagen fördelar av den omreglerade elmarknaden?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:88 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:88 om den omreglerade elmarknaden
    Näringsminister Anders Sundström

Michael Hagberg har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder som ger även hushållen och småföretagen fördelar av den omreglerade elmarknaden.

Ett centralt mål för omregleringen av elmarknaden var och är att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Reformen ger konsumenterna möjligheter att fritt välja leverantör av el vilket förväntas leda till en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen.

Riksdagen beslutade i våras på regeringens förslag att i ellagen föreskriva ett takpris på 2 500 kr för mätutrustningen och installationen (prop. 1996/97:85, bet. 1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Takpriset motiverades med att öka möjligheterna för konsumenterna med liten elförbrukning att delta i handeln med el. Vi kan nu se att takpriset har öppnat elmarknaden för många elvärmekunder. Bl.a. finns det elleverantörer som i en del av sina försäljningserbjudanden åtar sig att betala den nya elmätaren.

Det finns starka skäl att hålla kvar kravet på timvis mätning. De nya mätarna skapar nya möjligheter för en effektiv kommunikation mellan konsumenterna och elleverantören. Bl.a. kan kunderna få en regelbunden information om sin elanvändning som underlättar hushållningen med elektricitet och en effektiv elanvändning. Det leder till ett effektivt utnyttjande av elsystemet. En effektiv användning av energi är en förutsättning för ett ekologiskt uthålligt energisystem. Dessa fördelar uppnås knappast i ett system med schablonavräkning, som är det alternativ till den timvisa mätningen som förts fram från vissa håll.

Det sker nu en snabb utveckling av tekniken för både mätning och kommunikation av mätinformation. Kostnaderna för timregistrerande mätutrustning har sjunkit under de senaste åren. Allt talar för att denna utveckling fortsätter som en följd av bl.a. längre tillverkningsserier och ökade försäljningsvolymer. Det finns också nätföretag som har beslutat att installera nya timregistrerande mätare hos alla sina elkunder. Ett exempel är Gotlands Energi AB som i ett pilotprojekt inom Vattenfallkoncernen under det närmaste året skall installera nya elmätare för samtliga elabonnenter på Gotland. Bl.a. avser Vattenfall att på Gotland studera möjligheterna att sänka kostnaderna i nätdriften med hjälp av nya moderna mätare.

Jag delar Michael Hagbergs uppfattning att också konsumenter med liten elförbrukning bör ha möjligheter att välja elleverantör. Mycket talar för att också sådana kunder inom några få år kommer att ha tillgång till de mätare som behövs till rimliga kostnader. Timvis mätning och rapportering har dessutom stora plusvärden för ett effektivt utnyttjande av elsystemet. Det finns därför starka skäl att behålla nuvarande regler. Vi följer dock utvecklingen på elmarknaden. Bl.a. bör takpriset kunna sänkas i takt med att den tekniska utvecklingen leder till sänkta kostnader för mätutrustningen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.