Till innehåll på sidan

Den extrema torkans effekter för lantbruket

Skriftlig fråga 2017/18:1572 av Staffan Danielsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-07-11
Överlämnad
2018-07-11
Sista svarsdatum
2018-07-25
Svarsdatum
2018-08-07
Besvarad
2018-08-07
Anmäld
2018-08-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Årets torka är extrem. Beten och vallar bränns ned, vårsäden likaså, och svår foderbrist väntar.

Väderprognoserna har inget regn i sikte på ytterligare tio dagar från i dag, den 6 juli 2018, och danska långtidsprognoser varnar för fortsatt långvarig torka. Sverige har över tid ett stabilt och bra klimat för matproduktion men några gånger per sekel kan förhållandena bli extrema med dramatiska följder för jordbruk och land.

För 150 år sedan, 1868, var torkan också extrem och svåra nödår satte igång utvandringen till Amerika. Det är inte aktuellt nu men för många bönder, och för deras djur,  är läget alltmer ansträngt; grödor och beten bränns ned, allvarlig brist på foder och halm väntar, nötkreatur måste slaktas, köerna växer och priserna sjunker.

Den ekonomiska och psykiska pressen ökar hos allt fler bönder. På grund av torkan riskerar många att bryta mot reglerna för EU-stöd och kan drabbas av indragna stöd och sanktioner.

Många djurbönder är redan hårt pressade efter flera år med mycket låga mjölkpriser.

Torkan drabbar stora delar av norra Europa, vilket förstärker allvaret i situationen. I Danmark och i Sverige befarar man skördeförluster på många miljarder danska kronor.

LRF driver på både våra politiker och Jordbruksverket om att snabbt betala ut det som återstår från 2015, 2016 och 2017. Men också tidiga utbetalningar av årets pengar.

LRF för också en dialog med regeringen om hur vi kan använda EU:s krisstöd, men också om nationella stödinsatser. Det är bra.

Regeringen och myndigheterna måste nu omgående agera för att göra vad som är möjligt för att lindra effekterna på alla sätt som är möjliga och för att i dialog med näringen, livsmedelsindustrin, handeln med flera successivt göra alltmer.

Nöd måste kunna gå före lag, och blir torkans följder så stora som kan befaras så måste rimligen Sverige och EU snabbt kunna klara ut att regelverken i år i tunga avseenden (beten, djurkrav med mera) inte ska tillämpas.

Många bönder kan komma att pressas mellan brist på foder och långa slaktköer, och djurskyddslagens regler är stränga. Det är en desperat situation om det inte finns foder, kön till slakt är fem månader och djurskyddslagen kräver att djuren har normalt hull.

Är betena nedbrända och hettan stark måste tillskottsutfodring ske och djuren kan behöva stallas in, vilket strider mot beteslagen. Har man betesmarker med särskilda naturvärden som är nedbrända och djuren hungrar får inte tillskottsutfodring ske eftersom detta är en förutsättning för stöd.

Har man hästar och ges möjlighet att använda ett bete som är hägnat med taggtråd som annars inte skulle användas är detta förbjudet.

Finns gården i områden med sämre förutsättningar erhåller man kompensationsstöd som kräver ett bestämt antal djur. Sker utslaktning på grund av torkan och antalet temporärt minskar kan stödet halveras.

Sverige tillämpar många och hårda tvärvillkor. Kan man på grund av torkan inte uppfylla dessa kan EU-stödet reduceras med 4 procent.

Lantbrukarna har så mycket att nu oroa sig för och tvingas till mycket svåra beslut. Det är orimligt att de också ska behöva riskera indragna EU-stöd eller sanktioner. Regeringen måste därför omgående ge besked om att allt ska göras för att detta inte ska ske, om orsaken till regelbrotten är extremtorkan.

Samtidigt som regeringen och Jordbruksverket och andra myndigheter löpande måste agera föreslår jag att regeringen inrättar en nationell krisgrupp där departement, myndigheter och näring med flera ingår, för att redan nu få en överblick över situationen och hur den utvecklas samt vilka åtgärder som kan vidtas för att på kort och längre sikt minska påfrestningarna.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Avser statsrådet och regeringen att tillsätta en krisgrupp på grund av den extrema torkan samt mildra EU-regler som på grund av torkan skulle drabba bönderna hårt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1572 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2018/04111/JM

N2018/04112/JM

N2018/04113/JM

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1571 av Mikael Oscarsson (KD)
Krisen för svenska bönderna, fråga 2017/18:1572 av Staffan Danielsson (C) Den extrema torkans effekter för lantbruket och fråga 2017/18:1573 av Staffan Danielsson (C) Den extrema torkans effekter för det svenska lantbruket

Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag gör för att i den akuta situation som nu råder säkerställa att svenska bönder lider så liten skada som möjligt. Staffan Danielsson har frågat mig om jag eller regeringen avser att tillsätta en krisgrupp på grund av den extrema torkan samt mildra EU-regler som på grund av torkan skulle drabba bönderna hårt. Staffan Danielsson har även frågat mig hur jag och regeringen ser på konsekvenserna av den extrema torkan och vilka åtgärder vi har vidtagit och avser att vidta. Jag besvarar dessa tre frågor i ett sammanhang.

Den extrema vädersituationen i Sverige denna sommar har drabbat lantbruket hårt. Det torra vädret har medfört ett stort skördebortfall av både grovfoder och spannmål. Det har inneburit att många svenska lantbrukare får kämpa för att hitta foder till sina djur till kommande vinter. Den oroväckande och allvarliga utvecklingen med värme under denna vår och sommar är någonting vi i framtiden sannolikt kommer få se allt oftare på grund av klimatförändringarna. Regeringen har därför beslutat att inrätta ett nationellt expertråd för klimatanpassning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Rådet ska ta fram underlag som ska ligga till grund för det nationella arbetet med klimatanpassning kommande år. Regeringen har även mer än fördubblat miljö- och klimatbudgeten denna mandatperiod vilket är viktigt för att i framtiden kunna arbeta förebyggande för att undvika situationer som den vi har haft i år.

Såväl regeringen, Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter har vidtagit åtgärder för att underlätta lantbrukarnas situation och för att underlätta för lantbrukare att hitta foder till sina djur. Regeringen har till exempel presenterat ett krispaket som motsvarar ca 1,2 miljarder kronor till svenskt lantbruk. 460 miljoner kronor av dessa pengar planeras att betalas ut redan i år och resten planeras att betalas ut under 2019. Statens jordbruksverk kommer att få i uppdrag att i nära dialog med branschen utforma stödet för 2019 så att pengarna hamnar där de gör mest nytta. Jag har personligen varit i kontakt med kommissionär Phil Hogan flera gånger för att underrätta honom om situationen i Sverige. Arbetet har mynnat ut i att det har lämnats in ett brev till kommissionen med en förfrågan om krisstöd från EU, samt snabb hjälp med att få undantag från regler som försvårar lantbrukarnas situation i år. Statens jordbruksverk har även ansökt om att få betala ut ett större förskott av vissa EU-stöd för att ytterligare stärka lantbrukarnas likviditet i höst.

Utöver detta har berörda myndigheter sett över regelverken för att kunna göra undantag som kan underlätta för lantbrukarna i deras svåra situation. Det har till exempel lett till att Statens jordbruksverk har beslutat om att medge undantag för skörd av foder på mark som ligger i träda. Verket har även medgett undantag från regelverket så att djur kan gå ute på bete även om växtligheten på marken är sämre än normalt. Utöver det har Statens jordbruksverk även beslutat om ett undantag från att registrera sig som foderföretagare när man säljer en liten andel foder för att kunna göra det lättare att köpa och sälja grannar emellan.

Regeringen följer situationen och har en nära dialog med Statens jordbruksverk och näringen. Näringsdepartementet har avstämningar varje dag med Statens jordbruksverk och veckovisa avstämningar med Lantbrukarnas riksförbund. Statens jordbruksverk fungerar som den samordnande myndigheten för arbetet med fodersituationen i lantbruket och stämmer regelbundet av situationen med andra berörda myndigheter.

Stockholm den 7 augusti 2018

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.