Till innehåll på sidan

Den extrema torkans effekter för det svenska lantbruket

Skriftlig fråga 2017/18:1573 av Staffan Danielsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-07-11
Överlämnad
2018-07-11
Sista svarsdatum
2018-07-25
Svarsdatum
2018-08-07
Besvarad
2018-08-07
Anmäld
2018-08-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Jag föreslår i en annan fråga att regeringen snarast agerar för att tillsätta en krisgrupp och genast vidtar åtgärder så att EU:s regelverk på grund av den extrema torkan inte drabbar bönderna med indragna EU-stöd eller sanktioner.

Skulle foderbristen bli så stor som kan befaras kan nötkreatur tvingas till slakt. Det är redan flera månaders kö till slakterierna, och de kan bli mycket längre. Ju mer nötkött som kommer ut på marknaden, ju större risk för allt lägre priser.

Även fodret till hästarna, som är nästan lika många som mjölkkorna (ca 315 000 respektive 335 000), kan ta slut. Allt fler söker nu säkra sitt vinterfoder men många kan komma att misslyckas, vilket kan leda till svåra konsekvenser. Bristen kommer också att driva upp priserna kraftigt.

Det är bra att dispenser har givits för att använda det som växer på träda och andra arealer.

Den sannolika halmbristen gör att de som har överskott på halm bör så långt möjligt sälja den.

Många har tecknat odlingskontrakt med spannmålshandeln att leverera ett bestämt antal ton av till exempel spannmål. Om torkan gör att detta inte är möjligt drabbas man av betydande ekonomiska kostnader. Även här bör parterna överväga specialregler på grund av extremtorkan.

På längre sikt bör krisgruppen analysera fler insatser som kan vidtas för att lindra effekterna för näring och lantbrukare. Kostnadssänkningar bör genomföras, till exempel rejäla sådana vad gäller drivmedelsskatter där Sverige ligger högt.

Skulle torkan utvecklas som kan befaras måste också diskussioner upptas med EU om att få använda EU:s krisfond för rejäla utbetalningar vid naturkatastrofer. Har sådana sonderingar redan inletts är det bra.

Många medborgare undrar hur man kan bidra för att underlätta för lantbruket. Svaret är enkelt: prioritera köp av mat från Sverige. Detta både av miljö- och djurskyddsskäl, av omtanke om det öppna landskapet och den biologiska mångfalden och nu också för att använda till exempel det svenska nötkött som kommer att finnas i riklighet så att det kommer till nytta så snart som möjligt. Här bör stat och livsmedelshandel och näring kunna samverka för ökat genomslag.

De målsättningar som regeringen har satt upp för den offentliga sektorns inköp av mat bör också övergå till att fokusera på inköp av närodlad mat från Sverige, vanlig miljövänlig mat och ekomat, inte ekomat från hela världen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Hur ser statsrådet och regeringen på konsekvenserna av den extrema torkan, och vilka åtgärder man har vidtagit och avser att vidta?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1573 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)



N2018/04111/JM

N2018/04112/JM

N2018/04113/JM

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1571 av Mikael Oscarsson (KD)
Krisen för svenska bönderna, fråga 2017/18:1572 av Staffan Danielsson (C) Den extrema torkans effekter för lantbruket och fråga 2017/18:1573 av Staffan Danielsson (C) Den extrema torkans effekter för det svenska lantbruket

Mikael Oscarsson har frågat mig vad jag gör för att i den akuta situation som nu råder säkerställa att svenska bönder lider så liten skada som möjligt. Staffan Danielsson har frågat mig om jag eller regeringen avser att tillsätta en krisgrupp på grund av den extrema torkan samt mildra EU-regler som på grund av torkan skulle drabba bönderna hårt. Staffan Danielsson har även frågat mig hur jag och regeringen ser på konsekvenserna av den extrema torkan och vilka åtgärder vi har vidtagit och avser att vidta. Jag besvarar dessa tre frågor i ett sammanhang.

Den extrema vädersituationen i Sverige denna sommar har drabbat lantbruket hårt. Det torra vädret har medfört ett stort skördebortfall av både grovfoder och spannmål. Det har inneburit att många svenska lantbrukare får kämpa för att hitta foder till sina djur till kommande vinter. Den oroväckande och allvarliga utvecklingen med värme under denna vår och sommar är någonting vi i framtiden sannolikt kommer få se allt oftare på grund av klimatförändringarna. Regeringen har därför beslutat att inrätta ett nationellt expertråd för klimatanpassning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Rådet ska ta fram underlag som ska ligga till grund för det nationella arbetet med klimatanpassning kommande år. Regeringen har även mer än fördubblat miljö- och klimatbudgeten denna mandatperiod vilket är viktigt för att i framtiden kunna arbeta förebyggande för att undvika situationer som den vi har haft i år.

Såväl regeringen, Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter har vidtagit åtgärder för att underlätta lantbrukarnas situation och för att underlätta för lantbrukare att hitta foder till sina djur. Regeringen har till exempel presenterat ett krispaket som motsvarar ca 1,2 miljarder kronor till svenskt lantbruk. 460 miljoner kronor av dessa pengar planeras att betalas ut redan i år och resten planeras att betalas ut under 2019. Statens jordbruksverk kommer att få i uppdrag att i nära dialog med branschen utforma stödet för 2019 så att pengarna hamnar där de gör mest nytta. Jag har personligen varit i kontakt med kommissionär Phil Hogan flera gånger för att underrätta honom om situationen i Sverige. Arbetet har mynnat ut i att det har lämnats in ett brev till kommissionen med en förfrågan om krisstöd från EU, samt snabb hjälp med att få undantag från regler som försvårar lantbrukarnas situation i år. Statens jordbruksverk har även ansökt om att få betala ut ett större förskott av vissa EU-stöd för att ytterligare stärka lantbrukarnas likviditet i höst.

Utöver detta har berörda myndigheter sett över regelverken för att kunna göra undantag som kan underlätta för lantbrukarna i deras svåra situation. Det har till exempel lett till att Statens jordbruksverk har beslutat om att medge undantag för skörd av foder på mark som ligger i träda. Verket har även medgett undantag från regelverket så att djur kan gå ute på bete även om växtligheten på marken är sämre än normalt. Utöver det har Statens jordbruksverk även beslutat om ett undantag från att registrera sig som foderföretagare när man säljer en liten andel foder för att kunna göra det lättare att köpa och sälja grannar emellan.

Regeringen följer situationen och har en nära dialog med Statens jordbruksverk och näringen. Näringsdepartementet har avstämningar varje dag med Statens jordbruksverk och veckovisa avstämningar med Lantbrukarnas riksförbund. Statens jordbruksverk fungerar som den samordnande myndigheten för arbetet med fodersituationen i lantbruket och stämmer regelbundet av situationen med andra berörda myndigheter.

Stockholm den 7 augusti 2018

Sven-Erik Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.