Den dolda folksjukdomen migrän

Skriftlig fråga 2018/19:703 av Mats Wiking (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-29
Överlämnad
2019-05-31
Anmäld
2019-06-03
Svarsdatum
2019-06-12
Sista svarsdatum
2019-06-12
Besvarad
2019-06-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Migrän är en av vår tids dolda folksjukdomar. Bara i Sverige beräknas över 1 miljon personer vara drabbade av migrän. Ungefär 200 000 av dem har kronisk migrän, vilket betyder att de har huvudvärk minst 15 dagar i månaden. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är kronisk migrän en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna, tillsammans med terminal cancer, förlamning och depression.

Migrän leder till ett substantiellt produktionsbortfall, både på grund av den breda omfattningen och för att den främst drabbar personer i arbetsför ålder. I en undersökning från 2004 beräknades kostnaderna för migrän i Sverige till över 4 miljarder kronor per år, i form av produktionsbortfall, förlorad fritid, resor till och från vård, väntan på vård och anhörigas förlorade tid. Till detta kommer de direkta kostnaderna för sjukvård, sjukpenning och läkemedel, på 1 miljard kronor per år.

Ökad kunskap om sjukdomen och mer effektiv behandling skulle minska samhällets kostnader betydligt – för att inte tala om det personliga lidandet. En reformerad migränvård ökar visserligen sjukvårdskostnaderna på kort sikt men minskar samhällskostnaderna radikalt på lång sikt. Ju sjukare patienter som får snabb och adekvat vård, desto större vinster.

Hur migränpatienter – och framför allt de med kronisk migrän – behandlas är därför inte enbart en angelägenhet för regioner och landsting eller vårdgivande organisationer. Kostnaderna för mediciner och framför allt sjukskrivningar drabbar staten och därför behöver regeringen aktivt delta i arbetet att förbättra migränvården.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att komma till rätta med det lidande och de samhällsekonomiska kostnader som migrän innebär?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:703 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/02629/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:703 av Mats Wiking (S)
Den dolda folksjukdomen migrän

Mats Wiking har frågat mig vad jag och regeringen avser göra för att komma till rätta med det lidande och de samhällsekonomiska kostnader som migrän innebär.

Kroniska sjukdomar och smärttillstånd, såsom migrän, medför svårt lidande för den enskilde och kostnader för samhället i form av t.ex. sjukfrånvaro och läkemedel. Därför är det självfallet viktigt att den vård och behandling som ges är baserad på kunskap.

Eventuella nya kunskapsstöd från statliga myndigheter måste utgå från konkreta kunskapsluckor och att ny kunskap efterfrågas av hälso- och sjukvården.

Landstingen har, med stöd av bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), utarbetat en ny struktur för kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. I syfte att säkerställa att staten stöttar det pågående arbetet på bästa sätt har ett formellt partnerskap bildats mellan den nya kunskapsstyrningsstrukturen och Rådet för statlig styrning med kunskap. Det betyder att representanter för sjukvårdsregionerna, SKL och fyra av myndigheterna i rådet, dvs Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Läkemedelsverket, långsiktigt ska samverka på nationell nivå i frågor som rör kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Partnerskapet ska bl.a. bidra till ökad samverkan, dialog och samordning av initiativ för behovsanpassad kunskapsutveckling och att bästa tillgängliga kunskap kan erbjudas vid varje möte mellan vårdpersonal och patient för en vård av hög kvalitet.

Utöver dessa insatser ger staten ekonomiskt bidrag till forskningen. Varje år fördelas ca 1,8 miljarder kronor till klinisk forskning genom ALF-avtalet. Tillsammans med landstingen finansierar staten också klinisk behandlingsforskning om ca. 200 miljoner kronor per år. Vidare utlyser forskningsråden Forte och Vetenskapsrådet medel för vårdforskning om 180 miljoner kronor under 2018–2023.

Jag menar därför att staten redan i dag bidrar till att stärka förutsättningarna för en kunskapsbaserad och god vård och avser inte att vidta några ytterligare åtgärder.

Stockholm den 12 juni 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.