Demokratiskt bakslag i Turkiet

Skriftlig fråga 2009/10:350 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-16
Anmäld
2009-12-16
Besvarad
2009-12-30
Svar anmält
2010-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga

2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet

av Yilmaz Kerimo (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Turkiska författningsdomstolen beslutade den 11 december att stänga och förbjuda det största kurdiska partiet, Demokratiska samhällspartiet (DTP). Beslutet innebär bland annat att 37 DTP-politiker förbjuds att vara politiskt verksamma i fem år. Det här är ett allvarligt bakslag för demokratin i Turkiet. DTP har 21 mandat i det turkiska parlamentet och fick i kommunalvalet 2009 en majoritet av rösterna i 99 kommuner i sydöstra Turkiet. Att på det här viset förbjuda ett demokratiskt parti att verka går tvärsemot de villkor som gäller för EU-medlemskap. Beslutet är extra tragiskt i en tid då Turkiet tycktes ha inlett en demokratisk öppningsprocess för försoning och fred.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att sätta tryck på att demokratiska rättigheter respekteras i Turkiet så att demokratiskt valda partier får rätt att verka i det turkiska parlamentet?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:350 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 30 december

Svar på frågorna

2009/10:338 Förbudet mot DTP i Turkiet

2009/10:342 Stängning av Demokratiska samhällspartiet i Turkiet

2009/10:350 Demokratiskt bakslag i Turkiet

2009/10:355 Turkiets förbud mot landets främsta kurdiska parti, DTP

2009/10:356 Demokratiskt bakslag i Turkiet

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Linde, Amineh Kakabaveh, Yilmaz Kerimo, Bodil Ceballos och Anne Ludvigsson har var för sig frågat mig vad jag avser att göra för att bland annat få stopp på den turkiska statens brott mot kurderna, att mänskliga rättigheter respekteras i landet och att Turkiet förmås upphäva förbudet av Demokratiska samhällspartiet (DTP). Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Det svenska ordförandeskapet uttalade sin oro när det blev känt att DTP förbjudits av den turkiska författningsdomstolen och att ett flertal av dess företrädare belagts med förbud att verka politiskt i fem års tid. Domslutet, som var enhälligt, har ännu inte offentliggjorts i sin helhet.

Jag noterar också med oro att ett antal politiker nyligen arresterats i sydöstra Turkiet, inklusive ett antal folkvalda borgmästare från det nybildade BDP-partiet. Jag utgår från att den rättsliga processen sker i överensstämmelse med grundläggande internationella rättsprinciper och med de krav som ställs på ett land som förhandlar om anslutning till EU.

Förbudet mot DTP visar dock på behovet av att landets författning och lagstiftning, inklusive den om politiska partier, anpassas till Venedigkommissionens rekommendationer liksom till relevanta delar i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, vilket vi återigen erinrade om i det EU-ordförandeskapsuttalande som gjordes. Detta krav på en konstitutionell reform har det svenska ordförandeskapet, liksom EU i stort, regelbundet tagit upp i dialogen med den turkiska regeringen och kommer fortsatt att ställa på Turkiet inom ramen för EU-förhandlingarna. Full respekt för de mänskliga rättigheterna förblir ett grundläggande villkor för EU-medlemskap.

Sverige och EU har uttryckt sin uppskattning för det politiska initiativ som den turkiska regeringen lanserade tidigare i år med en tydlig ambition att genomföra ytterligare demokratiska reformer för att stärka alla medborgares grundläggande rättigheter, däribland kurdernas. I det sammanhanget riskerar den senaste tidens utveckling, liksom nya attacker av PKK, att försvaga initiativet. Det är därför viktigt att notera att premiärminister Erdoğan har uttalat regeringens beslutsamhet att trots detta fortsätta med reformerna, samt att han offentligt understrukit behovet att reformera lagstiftning rörande förbud av politiska partier inom ramen för det demokratiska initiativet.

Jag hoppas att samtliga politiska aktörer nu agerar till förmån för en konstruktiv dialog kring de konkreta reformer som behöver genomföras för Turkiets fortsatta demokratiska utveckling, inklusive lagstiftningen rörande politiska partier. Kurdiska politiker har en viktig roll att spela i denna reformprocess. Det är samtidigt viktigt att berörda politiker tydligt tar avstånd från PKK, som såväl EU som Turkiet betecknar som en terroristorganisation.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.