Demokratikrav på medlemsstater

Skriftlig fråga 2013/14:641 av Peter Persson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-05-26
Överlämnad
2014-05-27
Anmäld
2014-05-28
Besvarad
2014-06-04
Sista svarsdatum
2014-06-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

 

Sveriges Radios program Konflikt uppmärksammade nyligen demokratins tillstånd i världen. Demokratiseringsvågorna från 1970-talet och framåt har ebbat ut under 2000-talet, och auktoritära förhållanden tycks åter på modet. I stater där demokratiseringsprocessen aldrig riktigt slutförts och demokratin befästs, som i Ryssland, går det i dag åt fel håll. Något liknande kanske också kan sägas om Turkiet. Militären har i Thailand och Egypten åter inträtt på scenen som ”räddare” när demokratin inte anses fungera. I Kina tycks inte frihandel och marknadsekonomi på något sätt leda in i en demokratisering eller respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Kinas ekonomiska framgångar gör att många auktoritära stater i främst Afrika ser en möjlighet till ekonomisk utveckling utan demokrati.

Även i EU och Europa finns problem. De högerpopulistiska partierna växer sig starkare och diskuterar snarare inskränkningar än utvidgningar av mänskliga rättigheter. I Norge har de kommit i regeringsställning med Höyre. Ungern är dock kanske det allvarligaste exemplet på en demokrati som glidit mot någon form av enparti/majoritetsstyre med tydliga auktoritära inslag. Brister finns också i fråga om integrationen av olika minoriteter: rysktalande i Estland och Lettland samt romerna i flera östeuropeiska stater.

EU har tydliga demokratikriterier för stater som vill bli medlemmar. Det behövs uppenbarligen också någon form av kontroll så att även medlemmar upprätthåller demokratin. Med demokrati avses då inte bara allmänna val utan även sådant som oberoende domstolsväsen, fria medier och respekt för såväl individers som minoriteters demokratiska fri- och rättigheter.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att lyfta frågan inom EU rörande hur medlemsstater styrs och fungerar utifrån samma demokratikriterier som krävs för inträde i gemenskapen?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:641 besvarad av Peter Persson (S)

Dnr SB2014/3764/EU-kansliet

Statsrådsberedningen

EU-ministern

Till riksdagen

Svar på fråga av Peter Persson (s), 2013/14:641 Demokratikrav på medlemsstater

Peter Persson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att inom EU lyfta frågan om hur medlemsstater styrs och fungerar utifrån samma demokratikriterier som krävs för inträde i unionen (gemenskapen).

Demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna är centrala och gemensamma värden som EU bygger på. Alla medlemsstater har en skyldighet att leva upp till dessa och andra grundläggande värden i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget. Det är viktigt för att kunna upprätthålla det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och deras respektive rättssystem, som är centralt för det europeiska samarbetet. Det är också viktigt för att EU som global aktör ska kunna agera med trovärdighet i sina externa relationer.

Värnandet om dessa värden, såväl inom som utom EU, är en prioritet för den svenska regeringen. Under de senaste åren har vi dock, som frågeställaren påpekar, sett exempel på medlemsstater som visat brist på respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande värden som rättsstaten syftar till att skydda. Inom EU har detta lett till en övergripande diskussion om hur respekten för EU:s grundläggande värden kan stärkas ytterligare. Jag har som EU-minister varit drivande i denna diskussion.

Det var därför glädjande att kommissionen den 11 mars presenterade ett meddelande med ett förslag om att inrätta ett nytt ramverk i EU för att stärka rättsstatsprincipen. Ramverket är tänkt att komplettera överträdelseförfarandet enligt artikel 258 i EUF-fördraget och mekanismerna i artikel 7 i EU-fördraget.

EU-institutionerna liksom medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för att de grundläggande rättigheterna respekteras. Regeringen arbetar aktivt tillsammans med andra EU-medlemmar för att få till stånd en effektiv granskning av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i medlemsstaterna. Regeringen anser vidare att EU bör dra nytta av det arbete som redan utförs av andra aktörer, t.ex. Europarådet och FN-systemet.

Stockholm den 4 juni 2014

Birgitta Ohlsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.