De nationella riktlinjerna för diabetesvård

Skriftlig fråga 2019/20:338 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Diabetes är en av Sveriges folksjukdomar. Diabetesförbundet uppger att ungefär 500 000 människor i Sverige har diabetes. Merparten av diabetikerna har typ-2 diabetes. Cirka 50 000 svenskar med diabetes beräknas vara typ 1-diabetiker. Överlag håller svensk diabetesvård mycket hög kvalitet och uppvisar goda och allt bättre resultat. Samtidigt finns det stora problem i diabetesvården, inte minst gällande omotiverat stora skillnader i vården såväl mellan som inom regioner.

Ett centralt redskap för att utveckla vården och göra den mer jämlik över landet är Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under år 2018 genomförde Socialstyrelsen en andra översyn av de nationella riktlinjerna för diabetesvård. Ett betydande problem inom diabetesvården är emellertid bristande efterlevnad av de nationella riktlinjerna. Bristande efterlevnad leder till en sämre och mer ojämlik vård.

Den bristande efterlevnaden rör dessvärre många av de rekommendationer som ingår i de nationella riktlinjerna för diabetes; undersökning av fötter och tillgång till patientutbildning är två exempel där efterlevnaden tycks vara särskilt dålig. I sitt svar (av den 6 november) på min fråga om vilka konkreta åtgärder socialministern avser att vidta för att diabetesvården ska bli mer jämlik tog ministern upp att primärvården har en särskilt viktig uppgift inom diabetesvården och att regeringen inom januariöverenskommelsen ska reformera primärvården.

Moderaterna föreslår bland annat att regeringen bör tar initiativ till att kartlägga orsakerna till de stora regionala skillnaderna inom diabetesvården samt vidta åtgärder för att förbättra efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. En möjlig åtgärd för att driva på för en bättre efterlevnad av de nationella riktlinjerna liksom för diabetesvårdens utveckling i stort vore att inrätta en särskild nationell samordnare för diabetesvården. Vi föreslår också att regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda om de nationella riktlinjerna för diabetesvård kan kompletteras med rekommendationer om psykosocialt stöd.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att skyndsamt under mandatperioden vidta konkreta åtgärder för att förbättra efterlevnaden av de nationella riktlinjerna för diabetesvård?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-11-07 Överlämnad: 2019-11-08 Anmäld: 2019-11-12 Svarsdatum: 2019-11-20 Sista svarsdatum: 2019-11-20
Svar på skriftlig fråga