De kristnas situation i Irak

Skriftlig fråga 2008/09:121 av Kerimo, Yilmaz (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-10-21
Anmäld
2008-10-21
Besvarad
2008-10-23
Svar anmält
2008-10-23
Besvarad
2008-10-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 oktober

Fråga

2008/09:121 De kristnas situation i Irak

av Yilmaz Kerimo (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

En serie mord på assyrier/syrianer/kaldéer i Mosul i Irak har utlöst stora oroligheter i staden. Andra har fått hotbrev med uppmaning att lämna området. Nu har tusentals familjer tvingats fly från våldet i Mosul. Familjerna har tvingats att ta skydd i kristna byar på Nineveslätten. Situationen är förtvivlad och det är oerhört angeläget att Sverige via FN uppmärksammar den akuta situationen kring Mosul och den svåra situationen för assyrier/syrianer/kaldéer i hela Mellanöstern. Hatet från Iraks muslimer mot USA uttrycks i terrorhandlingar mot kristna grupper, bland annat genom bomber mot kyrkor. Många oskyldiga kristna har blivit offer som resultat av dessa terrorhandlingar. Det pågår en utrensning med spetsen riktad mot Iraks ursprungsfolk. Det finns även andra grupper i Irak som utsatts för förföljelse och som under FN:s överinseende fått en geografisk frizon för tryggare levnadsförhållanden. En kristen frizon i Irak skulle kunna lindra lidandet och minska flyktingströmmarna och samtidigt ge kristna flyktingar som så önskar en plats att återvända till.

Jag har upprepade gånger de senaste åren bett utrikesministern agera men ministern verkar inte ta de kristnas svåra situation i Irak på allvar. Trots att en utrensning pågår där många oskyldiga dödas har jag inte hört utrikesministern uttala sig om de kristnas ohållbara situation i Irak.

Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är:

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att få FN att skydda de kristna i och kring Mosul och ge de kristna assyrier/syrian/ kaldéerna en frizon under FN:s överinseende i Irak?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:121 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 23 oktober

Svar på frågorna

2008/09:108 Våld mot den kristna minoriteten i Irak

2008/09:121 De kristnas situation i Irak

2008/09:126 Förföljelser av kristna i Irak

Utrikesminister Carl Bildt

Cecilia Wikström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att genom EU verka för att våldet och förföljelsen av den kristna minoriteten i Irak upphör. Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå FN att skydda de kristna i och omkring Mosul och ge de kristna assyrier/syrian /kaldéerna en frizon under FN:s överinseende i Irak. Fredrik Malm har frågat mig vad jag ämnar göra för att frågan om skyddet för den kristna befolkningen i Irak ska tas upp i relevanta organ för att insatser ska kunna genomföras till skydd för de utsatta. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Trots att säkerhetssituationen generellt sett har förbättrats i Irak är situationen fortsatt svår på flera håll och våldsdåd och förföljelse förekommer. Våldet drabbar medlemmar ur alla etniska och religiösa grupper, men minoriteter är ofta särskilt utsatta. Många har tvingats lämna sina hem. Det gäller också medlemmar ur större befolkningsgrupper som lokalt är eller har blivit en minoritet. Regeringen ser med stor oro på denna utveckling. Vad gäller den senaste tidens trakasserier mot kristna i framför allt Mosulområdet har premiärminister Nuri al-Maliki i starka ordalag fördömt händelserna och har beordrat irakiska säkerhetsstyrkor att skydda den kristna befolkningen.

Sverige arbetar aktivt för att inom Europeiska unionen, liksom inom Förenta nationerna och i våra bilaterala relationer med Irak, lyfta fram frågan om bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna och den irakiska regeringens ansvar för att arbeta för att skydda alla Iraks invånare från våld och övergrepp och stärka implementeringen av de mänskliga rättigheterna. Det är tydligt att vad Irak behöver i dag är samling kring dessa frågor snarare än ytterligare splittring och uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer.

I samtal med irakiska regeringsrepresentanter påtalar Sverige, liksom EU och FN, ständigt vikten av att större ansträngningar görs för att stärka genomförandet av de mänskliga rättigheterna och förbättra säkerheten för samtliga landets invånare, inklusive religiösa och etniska minoriteter. Sverige ser detta som en självklar del i den löpande dialogen med Irak. Också det svenska och europeiska utvecklingssamarbetet med Irak syftar till stor del till att bidra till en stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Min resa till Irak i september förra året, liksom de samtal som fördes i samband med den internationella Irakkonferensen som hölls i Stockholm den 29 maj i år gav goda tillfällen att lyfta fram dessa frågor. Det är i sammanhanget glädjande att den irakiska regeringen under konferensen i Stockholm lyfte fram ökad respekt för de mänskliga rättigheterna som ett prioriterat område för det kommande året.

Det pågående arbetet för att stärka den diplomatiska närvaron i Irak innebär också att Sverige kommer att få en starkare röst i Irak, inte minst vad gäller de mänskliga rättigheternas genomförande.

Regeringen kommer även i fortsättningen att uppmärksamma frågan om minoriteternas utsatthet och verka för en ökad respekt och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i Irak, såväl inom EU och FN som i samtal med irakiska företrädare.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.