De ekonomiska och sociala rättigheterna och Sveriges politik för global utveckling
Skriftlig fråga 2007/08:1004 av Ceballos, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-26
- Anmäld
- 2008-03-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-04-03
- Svar anmält
- 2008-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 mars
Fråga
2007/08:1004 De ekonomiska och sociala rättigheterna och Sveriges politik för global utveckling
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen nyligen redogjort för sin syn Sveriges politik för global utveckling. Det är glädjande att rättighetsperspektivet och fattigdomsperspektivet ligger fast och att man vill utgå från individens behov. Det är också glädjande att regeringen vill använda alla de policyinstrument som finns för att Sveriges bidrag till global utveckling ska bli så effektivt som möjligt.
Några av de dokument som ligger till grund för Sveriges agerande är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 och de två konventionerna om dels de medborgerliga och politiska rättigheterna, dels de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Båda är från 1966 och har samma dignitet. Regeringen prioriterar dock i sin skrivelse de medborgerliga och politiska rättigheterna och glömmer de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna. Bland de sistnämnda finns till exempel rätten till mat och rätten till vatten.
I FN:s millenniemål, som Sverige också har undertecknat, lyder det första målet: Att utrota extrem fattigdom och hunger. När Världsbanken djupintervjuade 60 000 fattiga människor om vad som var värst med fattigdomen svarade kvinnorna: ”Att inte ha mat till barnen.” Svaren redovisas i studien Voices of the poor 2000.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att verka för att det ges större tyngd åt de ekonomiska och sociala rättigheterna, där rätten till mat ingår, när Sveriges politik för global utveckling ska få en nystart?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1004 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2007/08:1004 De ekonomiska och sociala rättigheterna och Sveriges politik för global utveckling
Statsrådet Gunilla Carlsson
Bodil Ceballos har frågat om jag som biståndsminister kommer att verka för att större tyngd ges åt de ekonomiska och sociala rättigheterna, där rätten till mat ingår, när Sveriges politik för global utveckling (PGU) nu får en nystart.
De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor utan åtskillnad, oavsett land, kultur eller specifik situation. Ingen regering kan hävda särskilda förhållanden som tradition, kultur eller religion som skäl för att kränka de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna är odelbara och ömsesidigt samverkande. Stater kan inte sålla bland sina folkrättsliga åtaganden: alla mänskliga rättigheter har samma värde. Dessa principer slogs fast vid Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna år 1993 och bekräftades bland annat vid FN:s senaste toppmöte 2005.
Med den skrivelse om PGU som regeringen presenterade för riksdagen den 18 mars vill vi konkretisera hur samstämmighet och samverkan mellan samtliga politikområden kan bidra till att uppfylla målet för PGU – att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Vi gör det genom att gemensamt hantera ett antal av dagens globala utmaningar. Politiken ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans frihet och värdighet. Respekten för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer är prioriteringar som genomsyrar hela politiken för global utveckling.
Regeringen framhåller i skrivelsen att förverkligandet av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet de medborgerliga och politiska rättigheterna, är av avgörande betydelse för att utvidga människors frihet och därmed för utvecklingsprocessen. Ansträngningar för att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och för att bekämpa fattigdomen i alla dess dimensioner måste inriktas på att skapa möjligheter och förutsättningar för individen att stärka makten över sitt eget liv. Politiken utgår från varje människas rätt till ett liv i frihet, med så goda förutsättningar som möjligt att ta sig ur fattigdom. Betydelsen av demokrati lyfts särskilt fram.
Regeringen har identifierat sex globala utmaningar som centrala för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling och där Sverige kan bidra på ett effektivt sätt. Vid valet av utmaningar har regeringen inledningsvis konstaterat att det mest grundläggande av alla hinder är ofrihet i form av förtryck. Vi ser alltså bristen på respekt för mänskliga rättigheter och frånvaron av demokrati som ett avgörande hinder för den utveckling vi vill främja. Vi firar i år 60-årsjubileet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och jag vill understryka den vikt regeringen lägger vid en samstämmig politik för frihet och mot förtryck.
Demokrati och respekt för politiska och medborgerliga rättigheter är viktiga förutsättningar för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till mat. Genomförandet av dessa rättigheter bidrar också till att uppnå demokrati. Där möjlighet saknas att delta i en demokratisk process, där tillgång till rättsmedel och möjlighet att regelbundet utkräva ansvar av det egna landets politiska ledning förvägras, där ser vi ofta allvarliga brister i rätten till mat.
Hunger handlar ytterst om uteslutning – från tillgång till mark, arbetstillfällen, inkomst och delaktighet i processer och beslut som har betydelse för individens situation och möjligheter. När en människa kommer till den punkt att hon inte har någonting att äta, kan det bero på att andra rättigheter först har förnekats henne. Två tydliga exempel på detta i dag är Nordkorea och Zimbabwe.
Det är varje regerings ansvar att förverkliga de mänskliga rättigheterna. Det internationella samfundet kan och bör emellertid spela en viktig stödjande roll för att förverkliga mänskliga rättigheter runt om i världen. Regeringen arbetar, både enskilt och genom framför allt EU och FN, för att skapa en värld utan hunger och fattigdom.
Som framgår av budgetpropositionen för 2008 är det regeringens avsikt att öka de direkta insatserna för mänskliga rättigheter, definierade som insatser med det primära målet att förbättra statens respekt för och försvar av individers lika åtnjutande av de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Ansträngningar för att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och för att bekämpa fattigdom i alla dess dimensioner måste inriktas på att skapa möjligheter och förutsättningar för individen att stärka makten över sitt eget liv.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.