Byggande på jordbruksmark

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1069 av Johan Hultberg (M) Byggande på jordbruksmark

Johan Hultberg har frågat mig om jag tänker ta något initiativ att förändra lagstiftningen eller vidta någon annan åtgärd med anledning av
två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden.

Inledningsvis vill jag betona att jag inte uttalar mig om domstolarnas beslutsfattande i enskilda ärenden.

Äganderätten är grundlagsskyddad på så sätt att varje medborgares egendom är tryggad mot ingrepp från det allmänna. Äganderätten är dock inte absolut. Inskränkningar kan ske om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

När det gäller möjligheten att bygga anges i plan- och bygglagen att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena
är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Vid kommunal planläggning och i bygglovsärenden ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med väsentligt samhällsintresse avses bl.a. bostadsförsörjning.

Jordbruksmark är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga livsmedelsförsörjningen inom landet och syftet med bestämmelsen är att säkerställa en långsiktig hushållning av denna resurs. Jordbruksmark är inte enbart av intresse ur ett nutida produktionsperspektiv

utan även ur ett långsiktigt perspektiv. Brukningsbar mark med bibehållen bördighet ska finnas tillgänglig i Sverige även för kommande generationer.

Den dåvarande regeringen tillsatte 2014 en särskild utredare som fick
i uppgift att se över reglerna för hushållning med mark- och vattenområden och föreslå ändringar. Uppdraget redovisades i december 2015 när den s.k. Riksintresseutredningen överlämnade slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet. Utredningen föreslog bl.a. att länsstyrelserna skulle få ökade möjligheter
att bevaka intresset av brukningsvärd jordbruksmark i den kommunala planeringen. Utredningen föreslog också att mark- och vattenområden som var särskilt lämpliga för bostadsförsörjningen skulle kunna vara av väsentligt allmänt intresse.

Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den
28 februari i år. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Regeringen arbetar mycket aktivt för ett ökat bostadsbyggande genom det bostadspolitiska paketet. I arbetet för att öka bostadsbyggandet är det dock viktigt med ett långsiktigt perspektiv där olika väsentliga samhällsintressen vägs mot varandra.

Stockholm den 5 april 2017

Karolina Skog