Byggande på jordbruksmark

Skriftlig fråga 2016/17:1069 av Johan Hultberg (M)

Johan Hultberg (M)

Byggande på jordbruksmark (pdf, 81 kB)

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

Två domar, dels P4987-15, dels P4848-16, från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tycks innebära att tolkningen av begreppet ”brukningsvärd jordbruksmark” och tillämpningen av bestämmelserna om hushållning av jord- och skogsbruksmark, i 3 kap. 4 § i miljöbalken, nu har skärpts. Detta innebär potentiellt stora konsekvenser för möjligheten att bygga på jordbruksmark och därmed för möjligheten till landsbygdsutveckling. Domarna innebär också ytterligare inskränkningar i äganderätten.

De båda domarna rör två fall där markägare har önskat bygga på jordbruksmark men där MÖD i båda fallen har kommit till slutsatsen att marken är att betrakta som brukningsvärd jordbruksmark och att bebyggelse på denna mark inte kan tillåtas då bebyggelse på sådan mark bara tillåts ”om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.

I det förstnämnda fallet rör ansökan ett enda enbostadshus. Då kan man förstå att domstolen inte finner att ett undantag är motiverat utifrån väsentliga samhällsintressen. Samtidigt är det knappast rimligt att en markägare inte ska tillåtas bygga ens ett enskilt hus på en liten del av den egna marken.

I det andra fallet vill markägaren upplåta sin sämsta jordbruksmark, mark som i dag inte ens brukas, till att bli tomter i anslutning till tidigare bebyggelse. Att MÖD anser att marken som skulle tas i anspråk utgör brukningsvärd trots att markägaren inte brukar marken visar hur strikt domstolen tolkar begreppet. MÖD tolkar uppenbarligen också begreppet "väsentligt samhällsintresse" strikt när man inte anser att byggandet av flera bostäder är att betrakta som ett väsentligt samhällsintresse, trots att bostadsbristen är stor i landet. Bevarandet av jordbruksmark som inte brukas är enligt MÖD:s dom viktigare än betydande investeringar och fler bostäder. Därav finns anledning att fråga sig om inte dagens bestämmelser om hushållning av jord- och skogsbruksmark behöver ses över.

Jag undrar hur ministern ser på de två nämnda domarna från Mark- och miljööverdomstolen och på deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden. Jag vill därför fråga miljöminister Karolina Skog följande:

Tänker ministern ta något initiativ för att förändra lagstiftningen eller vidta någon annan generell åtgärd med anledning av de två domarna från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden?

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2017-03-16 Överlämnad: 2017-03-20 Anmäld: 2017-03-21 Sista svarsdatum: 2017-03-29 Svarsdatum: 2017-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga




	Dnr M2017/00740/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1069 av Johan Hultberg (M) Byggande på jordbruksmark

Johan Hultberg har frågat mig om jag tänker ta något initiativ att förändra lagstiftningen eller vidta någon annan åtgärd med anledning av
två domar från Mark- och miljööverdomstolen och deras påverkan på äganderätten och möjligheterna att bo och bygga på landsbygden.

Inledningsvis vill jag betona att jag inte uttalar mig om domstolarnas beslutsfattande i enskilda ärenden.

Äganderätten är grundlagsskyddad på så sätt att varje medborgares egendom är tryggad mot ingrepp från det allmänna. Äganderätten är dock inte absolut. Inskränkningar kan ske om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

När det gäller möjligheten att bygga anges i plan- och bygglagen att mark- och vattenområden ska användas för de ändamål som områdena
är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Vid kommunal planläggning och i bygglovsärenden ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas.

Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruk en näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Med väsentligt samhällsintresse avses bl.a. bostadsförsörjning.

Jordbruksmark är en begränsad resurs med avgörande betydelse för att trygga livsmedelsförsörjningen inom landet och syftet med bestämmelsen är att säkerställa en långsiktig hushållning av denna resurs. Jordbruksmark är inte enbart av intresse ur ett nutida produktionsperspektiv

utan även ur ett långsiktigt perspektiv. Brukningsbar mark med bibehållen bördighet ska finnas tillgänglig i Sverige även för kommande generationer.

Den dåvarande regeringen tillsatte 2014 en särskild utredare som fick
i uppgift att se över reglerna för hushållning med mark- och vattenområden och föreslå ändringar. Uppdraget redovisades i december 2015 när den s.k. Riksintresseutredningen överlämnade slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet. Utredningen föreslog bl.a. att länsstyrelserna skulle få ökade möjligheter
att bevaka intresset av brukningsvärd jordbruksmark i den kommunala planeringen. Utredningen föreslog också att mark- och vattenområden som var särskilt lämpliga för bostadsförsörjningen skulle kunna vara av väsentligt allmänt intresse.

Riksintresseutredningen har remitterats och remisstiden gick ut den
28 februari i år. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag kan därför inte nu uttala mig om vilka av de förslag som utredningen har lämnat som kan komma att resultera i en förändrad lagstiftning.

Regeringen arbetar mycket aktivt för ett ökat bostadsbyggande genom det bostadspolitiska paketet. I arbetet för att öka bostadsbyggandet är det dock viktigt med ett långsiktigt perspektiv där olika väsentliga samhällsintressen vägs mot varandra.

Stockholm den 5 april 2017

Karolina Skog